Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1868, sida 2

Bret, (Från redaktionens korrespondent.) Newyork d. 27 Jan. 1868. Oaktadt jag så nyligen låtit höra af mig, begagnar jag tillfället att åter uppvakta med några rader, enär jag just nu öfverkommit några statistiska uppgifter, hvilka torde intressera Handelstidningens läsare. Sålunda meddelar den nya lila morgontidningen , Daily Star, att för sistlidna året 1867 uppgingo insättningarne i staten Newyorks sparbanker till dollars 131,769,074, hvilket belopp lär vara nära fyra gånger större än det, som inflöt under en motsvarande tidrymd för 10 år sedan. Nämnda betydliga summa talar väl för det ekonomiska sinnet och idogheten hos befolkningen i denna landets förnämligaste stat, och då man betänker, att under sistlidna på arbetsförtjenst ingalunda rika år ett sådant kapital kunnat afsättas hufvudsakligen af de alldeles obemedlade klasserna, får man tillika ett begrepp om denna stats stora rikedom, företagsamhet och betydelse. Hufvudsumman af nämnde 131 å 132 millioner faller naturligt på städerna Newyork och Brooklyn, hvarutaf den förra eger 25 och den sednare 9 dylika banker. Nämnas bör derjemte, att dessa tvenne städers betydliga tyskfödda befolkning, hvilken, om jag minnes rätt, uppgår till minst 300,000 själar, bidragit mest eller mera än någon annan nationalitet härstädes att bringa summan upp till nämnda höjd. En annan statistisk uppgift, som jag för dagen är i tillfille att notera, är den, att invandringen öfver Newyork under de sednaste 20 åren uppgått till 3,737,643 själar. Såsom ett talande bevis på de oberäkneliga förluster majoriteten inom kongressen, genom sitt protektionssystem, tillfogar landets industri och företagsamhet samt synnerligen en af dess vigtigaste näringsgrenar, skeppsfarten, vill jag anföra, att en skeppsredare från Boston, som för tillfället uppehåller sig i Quebec, der för hans räkning trenne fartyg äro under byggnad, i bref till hemmet berättar, att han i Kanada kan hafva fartygen bilfärdiga för femtio dollars amerikanskt pappersmynt eller kurant (som med guldagiot i 140 proc. motsvarar c:a 143 rdr rmt) pr reg. ton, medan de här i landet skulle kostat honom 85 doll. samma mynt (c:a 243 rdr rmt) efter samma beräkning, alltså 100 rdr rmt pr ton mera än i grannlandet. Härtill kommer, att på grund af våra. protektionisters lagstiftning dessa fartyg, som han låter bygga i Kanada, ej få föra amerikanska flaggan. Protoktionisterna arbeta på eller rättare hafva redan tagit alla åtgärder för att bringa landets flagga till att försvinna från haf