Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1868, sida 2

Article Image
att vidtaga för dess förskönande och ordnande, med afseende: den bestämmelse kurfursten antydt. De tjenster grefvinnan låtsa vilja afböja visade sig härvid af ganska stor vigt. Königsmark uppkallade nemligen hela sin förmåga att upptänka och föreslå allt, som kunde göra ett ställe till en liten trollverld af fängslande. behag. Den utsöktaste smak och mest förfinade lyx skulle för detta ändamål här räcka hvarandra handen. Vid allt fann grefvinnan sin böjelse tör prakt och yppighet smickrad på samma gång, som hon såg de största omsorger sträcka sig till alla detaljer för hennes välbefinnande och beqvämligheter. Låg härunder intet begär att behaga henne, intet hopp att få med henne dela njutningen af detta paradis? Hvad ville hon ej gifvit för att kunna besvara dessa frågor med: ja! Med blickar vexlande af oro och tvifvel betraktade hon hans nit och biföll hans förslag. Emellertid fortfor hon att iakttaga ett kallt och afmätt väsende mot honom. Under en promenad i trädgården, hvilken äfven skulle undergå betydliga förändringar, och följande en smal, slingrande stig, som ledde upp till en kulle, på hvars höjd ett lusthus var beläget, hvilket borde ge rum för en kinesisk kiosk, stannade grefvinnan plötsligt, uppgaf ett rop: — Jag har vrickat min fot! — och föll, vändande sig till Königsmark, afdånad i hans armar. Kurfursten, som på den smala stigen, hvilken icke lemnade plats för tvenne i bredd, gick främst, hann icke vända sig tillbaka innan allt var skedt. — I himlens namn, hvad har händt grefvinnan? Är hon död? — frågade kurfursten ängslig. Ingen läkare på stället! Ett bud skall affärdas efter en sådan. — Vatten! — hviskade grefvinnan. — Ja, ja, det skall genast bekommas. Bär henne upp i lusthuset, min grefve, och skynda sedan efter vatten. — Vatten eller jag dör — frampressade åter grefvinnan med slutna ögon. — Jag skall sjelf hemta det! — sade kurfursten, dertill uppmanad af hennes förnyade begäran, och lemnade henne åt Königsmarks omsorger, medan han sjelf aflägsnade sig för att påskynda uppsyllandet af hennes begäran, (Forts.)

18 februari 1868, sida 2

Thumbnail