Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 februari 1868, sida 1

3,550,000 tunnland duglig skogsmark (efter samma proportion som inom Bjurholms och Degerfors socknar). Frågan blir härefter huru stor den ärliga atverkningen här bör vara, med fästadt afseende å ena sidan på skogens bestånd och å den andra på skogens vård, d. v. s. förebyggande af skogens förstöring genom förruttnelse och det deraf vållade hämmandet af återväxten? Tyvärr gifver oss ej heller här sakkunnigheten någon säker vägledning för omdömet. Vid förut omnämnda tilldelning till sågverken af skogsmarker inom Bjurholms och Degerfors socknar, ansågos dessa marker (24,440 tunnland) icke kunna lemna årligen till afverkning mer än 9,209 träd, således endast omkring 1; träd på tunnlandet. Att denna siffra, när det är fråga om en duglig skogsmark, sedan impedimenterna blifvit fråndragna, är ytterst låg, lärer väl ej vara något tvifvel underkastadt, äfven om skogarne uti de nämnda socknarne varit under många år underkastade den måttliga afverkning, som kronan tillstädjer ). Det vore väl ej för mycket om man från de nästan orörda kronoskogar, som upptaga största delen af Vesterbottens län, beräknade en årlig stockfångst af ett och annat träd pr tunnland; men vi vilja äfven här göra beräkningarne så låga som möjligt, och uppställa således den årliga afverkningen å dessa dugliga skogsmarker till 2; träd pr tunnland. De 3,550,000 tunnlanden lemna i alla fall en årlig skogsfångsttillgång af 1,183,000 träd! Dessa äro tillgångarne, lågt beräknade. Låtom oss nu tillse beloppet af hvad deraf konsumeras i och för den rörelse, som påstås vara ödeläggande: Inom Vesterbottens län utgjorde år 1865 skogsafverkningen, enligt landshöfdingens femärsberättelse: 24,337 skadade träd, 29,730 oskadade d:o, 1,894 i beslag tagna bjelkar, 377 sparrar, 67,065 i beslag tagna sågtimmer (ej hela träd), 43,050 i enlighet med privilegier afverkade träd. S:a 166,953 st. träd och sågtimmer, hvilket belopp, om sågtimren reduceras till träd, motsvarar c:a 150,000 träd, eller c:a en åttondedel af den skogsfångst, hvartill länet eger tillgång. Det följer häraf, att ofantliga massor af skog, som kunde utgöra en rikedom för landet, gå förlorade genom förruttnelse och vanhäfd, då af denna skog, som nu står vid mognadens gräns, så ringa del kan afverkas. Och under allt detta ropar man om skogsförödelse genem för stor afverkning! I Norrbottens län, som är 400 qvadratmil större än Vesterbotten, och der, enligt förut meddelad uppgift, skogsarealen i kustlandet allena beräknats till 3,391,000 tunnland, afverkades på kronans skogar år 1865 263,972 st. sågtimmer (icke hela träd), 12,234 st. bjelkar och sparrar S:a 276,206 sågtimmer och träd. Äfven dessa siffror torde vara tillräckligt talande i och för bedömande af ropet om skogsförödelsen. Exporten från de båda länen företedde nämnda år följande siffror: från Vesterbotten: 20,738 sparrar å 8 k-fot 165,909 k.-fot. bjelker.. 938,027 plankor och bräder . . 5,663,505 , S:a 6,767,436 k.-fot. från Norrbotten: 149,025 sparrar å 8 k.-fot 1,192,200 k.-fot. bjelkar . .. . 1,213,333 , plankor och bräder . . 2,349,547 S:a 4, 755,080 kK.-fot. Denna export — och det är ju den, som skall ruinera skogarne — utgör alltså omkring 127 kubikfot från hvarje tunnland skogsmark inom de båda länen. Jemföra vi denna export med utförseln från Vesternorrlands län, 217 qvadratmil, (hvilket län dock, likasom Gefleborgs län, drager tillförsel af virke äfven från Jemtland), så finna vi, att från förstnämnde län exporterades 1865: hjelkar och sparrar . . 7,295,776 k.-fot plankor och bräder . . 13,335,726 S:a 20,631,502 k.-fot eller omkring dubbelt mer än exporten för Norrbotten och Vesterbotten tillsammanstagna, och detta nästan endast från skatteskogar, ty för skogsoch stubbören inflöto samma år endast 2,018 rdr. . Och likväl är det de sednare länen, som påstås vara utsatta för skogsförödelsen, under det man föga eller iatet talat om Vesternorrland, der en stor afverkning och export egt rum ett par 10-tal af år, innan rörelsen i de nordligare länen fick någon egentlig utsträckning. Vi tillägga, att rikets hela export af bjelkar, sparrar, plankor och bräder uppgick 1865 till 71,515,615 k.-fot, samt att efter Ljusne-elf i Gefleborgs län nedflottades år 1866 916,088 st. sågtimmer och 36,624 st. bjelkar. Af de här anförda siffror, vid hvilkas uppställning vi, såsom sagdt, beräknat ) Såsom ett exempel på denna afverkning må anföras, att till ett sågverk i Vesterbotten, som eger utsyningsrätt till timmer på en sträcka af 1,200,000 tunnland eller 50 qvadratmil. utsynades år 1867 endast 20,000 träd, d. v. s. ett träd på 60 tunnland! Då man icke lätt gör sis en före