Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 februari 1868, sida 2

Bref. (Från H.-T:s korresp.) London d. 7 Febr. 1868. De sednaste svåra stormarne, den 31 Jan. och d. 1 dennes, hafva ej förorsakat så mycken skada till sjös, som man förmodade, men deremot har landbacken måst sota, isynnerhet under Lördagen, då vid middagstiden stormen och vindtrycket voro så starka, att skorstenar och tak, åkdon och menniskor stjelptes. En mängd olyckshändelser blefvo bekanta — många sorgliga, men många ock löjliga. Huru många hattar, som blifvit uppfiskade i Thames, omtalar ej krönikan, ej heller antalet af utoch invända paraplyer. Men utan skämt: aldrig i mannaminne har verldens hufvudstad, det moderna Babylon, blifvit så rensad från kolrök och rentvagen genom det på samma gång tätt fallande regnet, som denna gång. Huru olika nu, då detta skrifves! En mild vårluft, och buskväxterna svälla. På syrener äro knopparne till en del redan gröna, och på marken skjuta liljor, tulpaner och andra blomster redan grönskande skott. Skada blott, att väderleken är så ombytlig, ty annars vore England ett annat Madeira. Den stagnation, som varit i affärerna sedan nu snart två år, tyckes hafva fått en dugtig knuff, sedan kapitalerna så ökats, att man med svårighet kan låna ut. För tre år sedan föreslogos de mest halsbrytande företag och gingo igenom, ehuru räntan var då 6, 7 å 10 Z pr A.; nu deremot, då räntan är 1, 1!, å 2 Z, är det med svårighet sunda förslag vinna uppmärksamhet. Dock, allt jemnar sig, och alla utsigter äro för ett godt år hvad reella affärer beträffar. Den rikedom, som från alla verldens kanter finnes hopad här, den sunda och solida förmögenhet, som detta lands innevånare ega, är otrolig, dock ser man ingenstädes nöden och eländet så representerade som just här, framför allt i hufvudstaden. Otroliga summor användas, menniskor med hjerta och medlidande för andras bekymmer uppoffra sig, och dock är det som en droppa i hafvet. Den, som ej sett eländet i sin högsta fullkomlighet, bör endast göra en liten titt i en af de många stadsdelar, dit fattigdomen och smutsen skjutsas hän. Dock, såsom sagdt, det värsta torde nu vara öfverstökadt, ty våren nalkas, arbetsförtjenst synes i perspektiv, och då lifvas redan allas anleten. Oaktadt vintern pågå här alla byggnadstöretag såsom om sommaren, och den ena stadsdelen efter den andra uppstår, sammansmältande mindre städer och byar i Londons omgifningar med sjelfva hutvndstaden. Polis, jurisdiktion m. m. utsträckes samtidigt härmed. Gas-, vattenlednings-och renhållningssystemen äro redan på förhand så utgrenade, att man på 12 å 20 engelska mils afstånd ej skulle tro sig vara annat än i sjelfva staden; hela den omgifvande trakten liknar i sjelsva verket en fristad. Förlidet år nämnde jag om en fabrik här nyligen anlagd, för förfärdigande af konkret sten. Egaren och patentinnehafvaren är en ,,Rausome från Ipswich, som härpå uppoffrat tusentals pund, till dess det lyckats honom att genom vanlig engelsk ihärdighet och hjelp af fördomsfria menniskor få sin ide i gång och fabrikatet i användning. Beställningar ingå numera i större antal än den redan storartade fabriken kan utföra; i synnerhet skeppas mycket till Ostindien och kolonierna. UHufvudsakligen gälla dessa beställningar af ornamenterade stycken, som förete en finess, renhet och ledighet, hvilken mejseln ej gerna kan tässa med ,i parti-. Grafmonumenter m. m. hafra en strykande afgång inom landet. Varaktig