Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 februari 1868, sida 3

genohl Darkuning OCH UIHUROHIUHRAT DRAGA UdUuvn, har efter nämnde elfdal isynnerhet tilltagit. På detta sätt verkställes åverkan mångdubbelt både fortare och tystare än om träden fällas. Gerningsmannen riskerar ej gerna att under en sådan åverkan blifva öfverraskad. De träd, som barkas, skadas endast så mycket att de ej vidare kunna fortväxa, utan aftaga fort i duglighet, hvarföre de icke vidare kunna qvarhållas; och vid åverkan genom halfhuggning göres ej mera arbete, än att träden ej kunna motstå först inträffande storm. Man skulle kunna tänka sig, att en dylik åverkan någon gång kunde ske af okynne, om ej förhållandet vore att denna åverkan senast blifvit begången å flera tusende träd och hufvudsakligen å de bättre. Följden blifver naturligtvis att träden, medan de ännu äro användbara, skyndsamt måste till försäljning och afverkning anslås. Dels genom åverkan på nu omförmälde sätt och dels genom trädens fällning hafva inom VII skogsrevieret under sista halfåret blifvit olofligen åverkade och i beslag tagne öfver 20,000 timmer. Hvartill denna skogssköfling leder inses alltför tydligt deraf, att å en mindre trakt inom denna elfdal, hvilken blifvit uppskattad med skogens framtida bestånd kunna lemna 330 st. sågtimmerträd i årlig afkastning, har under förutnämnde halfår derutöfver blifvit olofligen åverkadt öfver 3,090 timmerträd hvarigenom skogen å denna trakt redan i det närmaste är spolierad. Under det ställningen inom VII reviöret har det bedröfliga utseende, som hör blifvit meddeladt, så hafva till mig ingått dels en rapport från skogsuppsyningsmannen Edholm, hvaruti han för olaglig intumning af åverkadt virke anmäler Baggböleskegvaktarne Israel Andersson och Carl Hultdin med uppgift å de personer, som kunna intyga förhållandet; dels vittnesattester från hemmansinnehafvare, som innehålla att de af Baggböle sågverks ombud blifvit uppmanade att göra åverkan, hvilken af dem i följd deraf under många år blifvit föröfvad för ifrågavarande verks räkning, samt att de för sådant virke erhållit förskotter och betalning m. m. De förseelser, som dessa handlingar ådagalägga om de befinnas riktiga, skulle vara begångna inom VII revieret, och då man samtidigt finner, att inga bemödanden der förmå hindra en olaga skogssköfling, som hotar att göra ett hastigt slut på den ännu qvarvarande skogstillgången, så torde det vara möjligt, att dessa handlingar kunna lemna någon ledning till upptäckande af utgångspunkten för denna skogshärjning. Med afseende derå får jag fösta eder uppmärksamhet på följande: Baggböle s. k. skogvaktare, af hvilka 2:ne uti skogsuppsyningsmannen Edholms rapport angifvas för olaga intumning, äro till en stor del förlagde inom det ifrågavarande revidret. Baggböle lär icke hafva hvarken egna eller privilegii skogar inom denna trakt, och de s. k. skogvaktarnes åligganden borde således endast kunna vara att tillse, det befolkningen ordentligt till vattendragen nedförer det virke, som Baggböle inköper. En sådan tillsyn borde af en enda person kunna handhafvas, hvaremot härtill användes en å två i de flesta byar, hvarigenom de bilda en kedja efter hela Vindeln inom Lappmarken. Erhåller befolkningen förskotter och betalning af sågverksombuden för olofliga hyggen, så är det sannolikt att åverkningarne derigenom både uppmuntras och åstadkommas. Utbetala verksombuden förskotter för åverkadt virke, så måste väl dessa medel, såväl som alla de hafva om händer, för verksegaren radovisas, hvilken, om tydliga räkenskaper lemnas honom, ej bör undgå att erhålla kännedom om förhållandet. Så vill det åtminstone synas, om man besinnar, att åverkadt och i beslag taget virke försäljes på öppen auktion för en bestimd summa. Påtöres verksegaren utöfver denna summa utgift för trädens fällning och transport till flottled, så kan väl ingen undgå att inse, om räkenskaperna undergå ringaste granskning, att betalning ätven blifvit utgifven för virkets åverkan, hvilket är detsamma som virkets fällning och forsling till flottled. Intumning af åverkadt virke inom 7:de revitret kan ej gerna ega rum utan intummarens kännedom om virkets olagliga beskaffenhet, emedan intet enda träd inom samma revier kan lagligen säljas utan att vara stämpladt med kronans utsyningshammare. Vid alla dessa förhållanden har jag ansett mig böra till eder öfverlemna den nämnda rapporten och 4 stycken vittnesattester i original samt dervid hemställa om vidtagandet af de åtgärder, som I ansen saken kunna föranleda. Umeå den 31 Jan. 1868. A. M. Österdahl. Den åberopade rapporten från skogsuppsyningsmannen Edholm lyder, med sina bilagor, sålunda: Ä Till hr skogsinspektören A. M. Österdabl. Härmed får jag inrapportera. att s. k. Baggböle-skogvaktarne Israel Andersson och Carl Hultdin omkring den 25 sistlidne Maj, då inspektoren Carl Svedmark i Lycksele befann sig i Björksele, härifrån utgingo och för Baggböle räkning intummade ett större antal sågtimmer, som någon tid förut blifvit olofligen åverkadt i trakten häromkring och en del ännu ej ens blifvit taget i beslag, hvarefter samma s. k. skogvaktare begåfvo sig till Svarttjernarne, norr om Vormsele, på hvilka intumning skedde för samma räkning och af ett större parti åverkadt och i beslag taget virke, men hvilket Kgl. M:t och kronan ännu icke hade genom någon sörsäljning afhändt sig. Ä Samtidigt med de omförmälda s. k. skogvaktarnes afresa härifrån till Svarttjernarne, afreste afven inspektor Svedmark till samma trakt. Den olofliga intumningen omkring Björksele kan bevittnas af Christoffer Hedman, Johan Jansson och Jonas Jonsson den yngre, alla i Björksele, och den å Svarttjernarne af Israel, Johansson i Nordanås, Erik Mikaelsson, Abraham Johansson och Nils Johansson, alla i Svartliden. Lycksele och Björksele den 9 Dec. 1867. J. Edholm, skogsuppsyningsman. — — — ed FA mm —ÖA —kt m— 4 — mm m B3— pk pod SS —— ät —h——— — — T— 6 — ms — — — — — AW—-—— — — — — U —— — Härmedelst intygas, det jag vid flera tillfällen under loppet af de tio (10) sistförflutna åren både af inspektor C. W. Bergström i Bränland och hr C. Svedmark i Lycksele såsom ombud för Baggböle sågverksegare bekommit förskotter och betalning dels i spanmål och dels i penningar för af mig åverkadt virke, som flottats till försägning vid Baggböle sågverk, antingen detta virke blifvit i beslag taget eller ej och oaktadt ofvannamnde ombud afvetat den olofliga åtkomsten. Att sådant inträffat, det kan jag med liflig ed inför rätta styrka, om så skulle påfordras. Lycksele i Nov. 1867. Erik Hedman, hemmansinnehafvare i Björksele. Egenhändiga namnteckningen intyga J. Axel Läth, skogsuppsyningsman, J. Edholm, skogsuppsyningsman. ——— ——224Ä Härmedelst intygas, det jag vid flera tillfällen under de tio sistförflutna åren af inspektor C. W. Bergström i Bränland, såsom ombud för Baggböle sågverksegare, bekommit förskotter och betalning, dels i spanmål och dels i penningar, tör af mig åverkadt virke, som flottats till försågning vid Baggböle sågverk, antingen detta virke blifvit i beslag taget eller ej. Att sådant inträffat, det kan jag med liflig ed inför rätta styrka, om det påfordras. I Lycksele i Nov. 1867. Jonas Fredrik Olofsson i vormsele. Egenhändigt un lerskrifvet, intygas af J. Edholm. IIärmedelst intygas, att jag upprepade gånger under de sistförflutna tjugu (20) åren, eller under den tid, som jag varit hemmansinnehafvare i Lyckban ola Ian Af InonAltan (1 PV