Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 februari 1868, sida 1

Riksdagsbref. Stockholm d. 12 Febr. 1868. Hvad stort sker sker tystt — säger Geijer. Vi böra alltså hoppas att det är mycket stort, som arbetar i de olika schakterna af vår riksdag, ty icke gör man mycket buller af sig. I dagens plenum, som blott räckte ett par timmar, har man förrättat val af revisorer för statsverket, banken, riksgäldskontoret, och har äfven der landtmannapartiets lista segrat. En motlista fanns, men man visste knappt hvarifrån den kom, och den kunde icke göra sig gällande med sin egen auktoritet, enär det var tydligt att äfven här konsiderationer haft inflytande. Sådana kunna existera och vinna framgång från ett partis sida, som i allmänhet disponerar öfver majoritet; men ej från en sida, som söker vinna en sådan. Två å tre namn voro också gemensamma. I öfrigt förekommo endast ärender af underordnad vigt; ett betänkande af statsutskottet rörande riksdagskostnadernas bestridande blef naturligtvis genast bifallet, enär andra kammarens ledamöter väl icke vilja fördröja tiden för utbekommande af sitt riksdagsmannaarfvode, hvilken lyckliga dag inträffar om Lördag den 15. — Tilllika biföllos utan diskussion ett par andra smärre betänkanden af statsutskottet, som tillstyrkt afslag å motionen om direkt eller indirekt understöd från statens sida åt ett par mera privata företag. Slutligen remitterades ett par, tre motioner, som väntat på denna åtgärd, efter det första kammaren afslagit framställningarne om de särskilta utskott, hvarför motionerna varit beräknade. Man har i dag blifvit angenämt öfverraskad af att emottaga de första tryckta arken af riksdagens protokoll, sedan det blifvit beslutadt, att de talare, som vilja justera sina yttranden för protokollet, måste göra det inom några få dagar. Försumma de detta, måste de finna sig uti att se sina yttranden tryckta i den form, som de blifvit af kansliet uppfattade och uppsatta. En hel mängd handlingar hafva i öfrigt blifvit till riksdagen öfverlemnade, bland hvilka en ganska diger lunta, som första gången nu förekommit, nemligen K. M:ts proposition med förslag till Tullverkets utgiftsstater, att gälla från början af år 1869. Riksdagen får härigenom tillfälle atting ripa i denna vigtiga förvaltningsgren, som kräfver högst betydliga utgifter. Någon proposition med förslag till Postverkets utgiftsstater lärer deremot ej vara att förvänta till denna riksdag. Tillika har statsutskottet afgifvit sitt förslag angående beräkningen af Statsverkels inkomster för 1869. Dessa hafva blifvit sålunda beräknade: A. Ordinarie eller ständiga inkomster: 1:0. Ordinarie räntan (dels indelt på vissa embetsoch tjenstemän, stater och inrättningar, dels kronan behållen) ;