Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1868, sida 3

Article Image
stegrad verksamhet väcka nationens slumrande eller domnade krafter, och som, på samma gäng det utvidgade odlingens områden, satte odlaren il. mindre beroende af klimatets förstörande inflytelser. Hvad beträffar sättet för detta statens ingripande, så randet af dessa rika nödigt att till jordbru hålla jemn är det allaredan antydt genom anföofvannämnda länders föredöme. Dål; och kapitalstarka länder ansett det medelst direkta låneunderstöd bidraga kets utveckling, så att densamma måtte a steg med den växande folkstocken, så torde denna utväg hafva så mycket mera skäl för sig i Sverge, som jordbruksnäringen, i förhållande till landets öfriga näringar, intager en så ojemförl fallet är i igt mycket vigtigare plats här, än hvad nämnda länder; och detta skäl förstärkes ännu mer deraf, att staten dels direkt, dels indire inteckning utom alla kt genom grundräntans och tiondens i hemmanen, besitter en ej obetydligli öfriga skatter och onera, pålagda under rättstillståndets menlösa tider, svenska jordbruket arbetar under en undantagslagstiftning, beträffande tillgodogörandet af dess alster, som, huru berättigad den än ur moralisk synpunkt må vara, på ett mångenstädes våldsamt sätt ingripit i de ekonomiska förhållandena, lemnande alla fördelarne på statens, alla olägenheterna på jordbruksnäringens sida. Några betänkligheter url; principiel synpunkt torde sålunda så mycket mindre kunna viljade und Å ; ; , s l f del af den svenska jorden, hvartill kommer att, 1 j s t förebäras, som riksdagen genom beerstöd dels till utdikningar i de norrländska länen, dels till vattenaftappningar i rikets öfriga län, allaredan beträdt denna bana, men dessa len af den öppna jorden, så ringa, att på hvarje tunnland öppen jord belöper sig blott 1,8 öre, hvadan resultaten i stort måste blifva jemförelsevis obetydli 1 4 understöd äro, i förhållande till area; ( l 4 ga. : Då emellertid anordnandet och handhafvandet af, samt den närmaste kontrollen öfver det föreslagna läneunderstödets användande i enlighet med ! det angifna ändamålet skulle inleda staten i en lika besvärlig som tidsödande underhandling medl: den lånesökande, vare sig enskilde jordegare eller 4 menigheter, så synes en förmedlande institution, som öfvertoge detta åliggande, vara af behofvet påkallad. En sådan administrerande och kontrollerande verlemnas het, landsti olika orternas önskningar och behof, och som genom sin organisation samt med tillbjelp af de åt dem redan anvisade medel äro både behöriga och iståndsatta män, öfvertaga så väl den närmaste ledningen af arbetsplanernas uppgörande och utförande, som ansvarigheten för lånens återgäldande till statsverket. — Ett dylikt uppdrag skulle ofelbart åt dessa för vår sociala utveckling så vigtiga nydanade institutioner gifva ökadt lif och betydelse, hvilket ej bedömande. Hvad åte ur en synpunkt skenbart välgrundade betänkligheter framställas mot ett dylikt understöds beviljande under en tidpunkt, då sparsamhet ej mera är bi vändighet. vändighet ti slagna skör att för framtiden hämma eller begränsa dessa orsaker, just ty att förekomma en nöd blir alltid ekonomiskt klokare, liksom moraliskt rigtigare, än att afhjelpa densamma. — Men ett ännu kraftigare skäl förefinnes att just nu gripa verket an, ett skäl hvars att kunna förnekas. Genom jernvägsarbetenas inskränkning liga inflyte het, hvarun funktion torde lämpligast kunna öfåt länens högsta kommunala myndigngen, som bäst böra kunna pröfva de att, genom af dem anställde tjenstebör lemnas alldeles ä sido vid frågans r beträffar tiden, så kunna visserligen lott en dygd, utan en tvingande nödMen då, å andra sidan, denna nödill väsendtlig del är framkallad af feldar, så synes hvarje utgift, som afser ur sparsamhetens synpunkt berättigad, faktiska tillvaro är för påtaglig, för och, ännu mer, till följd af de menlIserna af en allmän penningeförlägender så väl jordbruket som öfriga näNn RP mm OO — ringar våndas, äro skaror af landets barn utan arbete, och ställda i valet mellan hungersnöden, brottet eller emigrationen. Både statsklokhet och det rent menskliga intresset bjuda derföre vidtagandet af snara och kraftiga åtgärder mot detta växande onda, hvars verkningar äro för djupt ingripande, för att vara tillfälliga eller snart öfvergående, ty att blott söka botemedlet i den enskilda omtanken och företagsamheten, hvilket under normala förhållanden må vara ganska välbetänkt, har under kritiska tider, som de närvarande, visat sig hvarken tillfyllestgörande eller ens hållbart. — Arbete och sparsamhet äro grundvilkoren för all materiel förkofran. Försakelsen, sparsamhetens negativa form, har under de sednare tiderna i rikt mätt tagit svenska folkets andliga kraft i anspråk, hvaremot arbetet, dess positiva vilkor, allt mer börjat afsina, lemnande en massa produktiv kraft oanvänd. Representationen, vårdarinnan af det nationela litvet, åligger att tillse, det den förra ej förslösas och att den sednare tillgodogöres. Endast så motsvarar och förtjenar den svenska folkets förtroende. betraktande att svens af: ka jordbruket ej ännu nått den utveckling, att dess produktion förmår fylla en ständigt växande befolknings behof af dess alster, hvilket förhållande mindre är beroende af den öppna jordens otillräcklighet än af dess kulturtillstånd; att en planmässig och fullständigt genomförd afdikning är det kraftigaste medel, vetenskap och erfarenhet gifva vid handen, att höja jordens produktionsförmåga, på samma gång en sådan i stort utförd afdikning mägtigt bidrager att för all framtid utjemna de klimatiska missförhållandena; att ett så omfattande företag, såsom liggande! utom den enskildes förmåga, måste, i likhet med l; hvad i långt rikare länder varit förhållandet, af staten unde På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, och i rstödjas, hvaremot arbetets utförande och ansvaret för understödets återbetalande, med åt de lokala representationerna öfverlemnas hvarigenom dessas vigt och betydelse skulle i ej ringa mån förstärkas; att, slutligen, den tilltagande arbetslösheten, med deraf 1 minsta kostnad och risk för statsverket, kunde ; 1 8 f f g följande ekonomiskt och moraliskt elände, bäst skulle kunna motverkas genom jordbrukets, såsom den störste förbrukaren af arbete, försättande i ökad verksamhet, hvarigenom arbetstillfällena j ket, på samma gång den deraf framkallade produktionen direkt komme landets öfriga näringar till godo; får jag vördsamt föreslå: 1:0) att riksdagen, för befrämjande dels, 2:0) emnast blefve fördelade öfver hela rioch i främsta rummet, af vattenska-!: dade markers afdikning och torrläggning, dels af den redan odlade jordens !4 fullständigare grunddikning, ville, utöfver det redan till de Norrländska länen lemnade anslag, bevilja ett låneNN understöd af 5,000,000 rdr rmt, att från och med år 1869 utgå under tio 1 års tid med 500,900 rdr rmt årligen. 3 att detta låneunderstöd, utgående till ! högst 23 af den beräknade arbetskostnaden, måtte åtnjutas räntefritt under : 5 års tid, med derefter intrådande återbetalningsskyldighet af 110:del af i kapitalet årligen, jemte löpande 5 procent årlig ränta å det oguldna kapitalet, samt ställas till samtliga landstingens förfogande, efter dem emellan skedd fördelning, och under deras anighet för såväl arbetsplanernas Ar — AA 2. PR

12 februari 1868, sida 3

Thumbnail