Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1868, sida 3

för I går läses: Djerfva stölder hafva de sednare dagarne blifvit begångna på flera håll häri orten. Så berättas ält en person blifvit i Lördags afton vid Ranten bestulen på en summa af omkring 300 rdr, hvarvid äfven hans guldur fått göra penningarne sällskap. I Måndags afton gick ryktet att ett par inbrottsstölder samma qväll föröfvats Här i staden. Likaså förspörjas från kringliggande lushyssi flera dylika dåd. oa sölädret de sista dagarne af förliden Vecka åstadkom ett så starkt vattenflöde, att vägar och stigar på flera ställen voro till lifsfarlig grad öfversvämmade. Torgbesökande, som i Lördags varit på väg till Falköping, hafva berättat, att de i trakten af Olleberg fått långa stycken vada i vatten ända till midjan, hvarom deras genomvåta kläder också alltför tydligt vittnade. Jernvägstrafiken led äfvenledes afbräck genom vattenflödet. Om aflidne brukspatron Camitz läses i Falköpings tidning: Brukspatron C.mitz har aflidit å sin egendom Borrud i detta län i den höga åldern af 80 är. Den aflidne, som var en af ertens rikaste män, efterlemnar ett aktadt och kärt minne för det goda han under sin långa lifstid verkat. För tvenne år sedan hade han den sällsporda glädjen att fira goldbröllop med sin efterlefvande maka: — Cimbrishamn: Skenpsbrott. Från Cimbrishamn skrifves: Man Har länge varit oviss om det öde, som drabbat skonerten Flora, tillhörande I handelshuset L. J. Björkegren Co. härstädes. 1 I Senast har man likväl erhållit underrättelse, som I tyvärr tyckes bekräfta den fruktan man en tid I hyst att den gått förlorad med manskap och allt. Sex stycken af samhällets söner ha derigenom funnit sin geaf i böljorna, deribland, utom skept paren Ola Nilsson, som efterlemnat enka och tre soförsörjda barn, en fattig enkas andre sor. En tlannan mor begråter den tredje af sina inom kort ultid på samma sätt förlorade söner. — Landskrena. Arbetslöshet. Från Landskrona skrefs i Lördags: I förrgår slutades å socskerfabriken arbetet med hvitbetorna för denna gång. Annars har detta arbete varat till slutet Jar Mars; men dels har hvitbetsskörden varit mindre och dels har fabriken utvidgats. Till följd shäraf har en stor del arbetsfolk blifvit sysslolösa, hvilket ännu mer måste öka den bekymmersamma I ställningen för arbetsklassen. Örebro. urebro—Köping och Nora—Ervalla jernrägar. Trafiken under sistlidne December månad har inbringat 22,474 rdr 49 öre. För hela året 1867 har influtit inalles 358,546 rdr 98 öre, Booromästaretjensten i Örebro. Magistratssekreteraren E. J. Wikander är af Svea hofrätt förordnad att under ledigheten efter afl. borgmästaren Bohman förestå nämnda tjenst. Beryekundleringens vänner inom Örebro län hade under sistförflutna marknad i orebro sitt ärssammanträde. Om mötets förhandlingar antecknar Nerikes-Allahanda bland annat följande: I Ordföranden, direktör A. Grill, inledde sammanmankomsten med omnämnandet af det sednaste särets vigtigaste framsteg inom den inhemska jernindustrien. Till dessa räknade han utvidgningen af Finspongs kanongjuteri, inrättandet af 3 st. puddelugnar vid Gunnebo i Småland, samt jernvägsstyrelsens beställning inom landet af 56,000 centner skenor. Slutligen omnämndes äfven, efter kommerskollegii sednaste berättelse, att förbrukningen af eget jern stigit med 25 till 30 procent: Andra frågan — hvilken erfarenhet eger man af den ovala formen på massaställen, med flera formor på hvarje sida? — behandlades af bruksegarne B. Cassel och Petter Persson, båda öfverensstämmande om, att masugnar med dylika ställen voro lättskötta, hvarförutom de hittills erhållna resultaten voro lofvande och uppmuntrande. Om samma frågas andra del — lämpligheten af ställets utfodring med eldfast tegel — uttalades olika åsigter af bruksförvaltaren P. A. Cassel, bruksegarne Sundström och Uggla, samt notarien Stridsberg, af hvilka endast den förstnämnde obetingadt gaf dessa ställen företräde framför de förut brukliga. Vid tredje frågan — äro några försök i Sverge gjorda att tillverka artiklar af smidbart eller s. k. adduceradt tackjern, och finnas här lämpliga tackjernssorter härför? — berörde diskussionen hufvudsakligast beskaffenheten af det lämpligaste tackjernet, hvilket kapten Wijkander ansåg böra vara manganhaltigt, hvilket notarien Stridsberg bestridde, emedan sådant jern blir pipigt vid gjutning. Till sjette frågan — om ett allmännare antagande af puddlingsmetoden — yttrade sig ordföranden, professor Carlberg och kapten Wijkander, hvilka väl ansågo det önskligt, att puddlingsmetoden användes för sådant jern, som skulle användas till skenor, hjulband m. m., men derför icke ville öfvergitva härdfärskningen, som lemnade ett för andra ändamål lämpligare jern, utan borde båda färskningssätten gå hand i hand. Sjunde frågan — huru bör insamlingen af barrträdsfrön lämpligast anordnas som folknäring ? — behandlades af öfverjägmästaren Prinzencreutz, kapten Wijkander och bruksegaren V. Cassel. Den sistnämnde, dömande efter förhållandena vid Laxå, atstyrkte alla menniskor , att befatta sig med en dylik näring, hvilken dock varmt försvarades af den förstnämnde, som dervid anförde exempel från andra länder. I1.— . — Varberg. Ofversvämning och storm. 1 Norra Hallands Tidning för i gär läses: Redan i Thorsdags i förra veckan började det stridt regna, hvilket under Fredagen fortfor, så att den lilla snö, som förut fanns, gick sin kos; men-ej nog härmed: vattnet okades så hastigt i åar, bäckar och rännilar, att dessa allestädes stego öfver sina bräddar. Broarne stodo under vatten och blefvo flerestädes skadade, liksom ock vägarne. Svårast var vattenflödet natten till sistl. Lördag, hvadan högst få landtboar kunde komma in till staden, liksom ock postdiligensen norr ifrån hit anlände 5 timmar senare än vanligt. I staden blef vattenflödet så hättigt, att de festa gator stodo som strömmar: de festa källrar förfylldes af vatten, och vid Östra Vallgatan, der man alltid är mest besvärad vid dylika tillfällen, till följe af bristande eller dåligt aflopp tör det vatten, som kommer från Träslöfsvägen och grafkyrkogården, gick vattnet in på gårdarne, der det stod till 18 tums Vup och trängde in i kök och rum på flera stälen. Natten till Söndagen uppstod sedan en orkanlik storm, hvilken rasade så häftigt, att de flesta hus knakade i sina fogningar. Taket på en paviljong i restauratören B. Pehrssons trädgård (f. d. Strömqvistska lägenheten) slets af och kastades upp på boningshusets tak, som krossades under det starka lufttrycket, nedslog skorstenen och krossade till en del äfven verandan. I hamnen steg vattnet till en höjd af cirka 212 fot öfver vanliga vattenståndet; en mast afbröts. Isen å redden söndervräktes. En del mindre skador å tak förorsakades på flera ställen. Högst få personer kunde den natten sofva med lugn. En strandning egde ock rum samma natt i närheten af Morup. Dom i brobyggnadsmålet. I Norra Hallands Tidn. läses: Den 27 sistlidne Januari afkunnades vid Årstads höradsrätt af tillförordnade domaren G. Hollenius, efter en kort öfyerläggning med nämnden, som var från Halmstads härad, dom i det märkliga Refvinge-bromålet, mellan förre löjtnanten C. G. Muhl å Klef och en del af Årstads häradsboar. Vägoch brobyggnadsskyldige i Ärstads härad blefvo dömde att utgifva 16 rdr pr hemman samt ersättning för rättegången. Man aMBRPNeA ll HE WH I MV mej: ILN 2eC — —— 1 —f—cho — —-— 6—o — —