Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1868, sida 2

sig den förre polisdirektören (1851) och, j vändande sina uttryck till regeringen, säger han till slutet: ,,Gifven icke de fiendtliga partierna att säga, det J icke önsken friheten, samt att J t. o. m. viljen hämnas på dem, som fordra den af Er. Jag riktar till Er en väns ord, och jag tillägger, att de verkliga bonapartisterna äro de, som vilja friheten, enär endast den kan trygga dynastien för framtiden. Jules Favre framställde en historik öfver presslagstiftningen sedan 1852. Han yttrade att tystnaden endast kunde gagna tyranniet, samt lofordade de skriftställare, som med ett mod, hvilket vore upphöjdt öfver allt beröm, hade upprätthållit sitt och sitt yrkes värdighet, oaktadt alla svårigheter. Till slut hette det: ,, Men hvilket har varit resultatet at den godtyckliga och despotiska makt, för hvilken pressen varit utsatt: Arbetets och förmögenheternas ruin, samt att Frankrike reducerats till rolen utaf en makt af tredje rangen. Det är ur detta tillstånd som Frankrike vill komma, och kejsarens bref af den 19 Januari 1867 har endast bekräftat mina åsigter. Under ett långt och lysande tal, som Thiers höll, förklarade han att pressfriheten vore det nödvändigaste vilkoret för en kraftig regering samt motsvarade friheten att tänka, hvilken vore menniskans okränkbaraste rättighet. , Pressen är för tankarne et mäktigt verktyg, som borde regleras af lagen. Det gifves vissa ämnen, som pressen visserligen icke borde omtala, nemligen privatlifvet och suveränens person; men alla offentliga embetsmännens åtgärder äro hemfallna under diskussionen. Det föreliggande förslaget till presslag skulle lägga pressens frihet i regeringens händer. Regeringen borde icke låta det afgörande ögonblicket för pressens frigörande gå sig ur händerna. Sedan man sett hvad den absoluta makten är, har man måst inse att ingen frihet kan förefinnas utan pressfrihet. Till slut erinrade Thiers om, att det för alla regeringar i Frankrike funnits ett afgörande ögonblick, hvaraf de kunnat draga nytta. , Kejsardömet har nu kommit till ett sådant ögonblick, på hvilket historien riktar sin blick: måtte kejsardömet icke låta detta afgörande ögonblick gå obegagnadt förbi! Seineprefekten säges hafva begärt sitt afsked, hvilket likväl icke af kejsaren blifvit beviljadt. ENGLAND. Butler-Johnstone, den konservative parlamentsmedlemmen för Canterbury, har föreslagit, att parlamentet skulle sammanträda i Dublin, för act rådgöra och lagstifta om uteslutande irländska angelägenheter, samt att en af prinsarne skulle, under titel af furste af Irland, öfvertaga styrelsen af denna ö i stället för den nuvarande lordståthållaren. Slutligen föreslår han en allmän amnesti för politiska förbrytelser. De begge underhus-medlemmarne för Stockport, John Smith och Watkin, hafva vid ett möte af reformföreningen i denna stad uttalat sig för införandet af obligatorisk undervisning och fruntimrens rösträtt. SPANIEN. Statsinkomsterna för innevarande år! anslås i budgeten till 2,580 millioner, och utgifterna till 2,630 millioner. Regeringen har begärt en kredit på 140 millioner för betäckande af omkostnaderna vid expeditionen till Stilla hafvet, och begär tillika ö bemyndigande att sälja statsskogarne samt har förelagt ett förslag, hvarigenom banken skulle bemyndigas att utgifva 70 millioner i statspapper. TURKIET. om den sednaste ministerkrisen i Konstantinopel berättar en dervarande korrespondent till ,,Independance belge en bistoria, som kastar ett sällsamt ljus öfver sultanens personliga förhållanden till sina högsta rådgifvare. Sultanen lärer nemligen hafva befallt utrikesministern Fuad Pascha att återlemna ett palats, som den storherrliga gifmildheten satt honom i stånd att bygga, och orsaken härtill var, att man ingifvit Abdul Aziz tvifvel om paschans oegennytta. Till följe häraf ingaf Fuad Pascha sin afskedsansökan; men då sultanen genast ångrade sitt beteende, slutade saken dermed, att paschan fick behålla både sin egendom och sin ministerpost. , l AMERIKA. 1 Från Newyork omtalas, att Adams, Förenta Staternas ambassadör i London, skall lemna sin post. General MOlellan omtalas som hans efterträdare. I ASIEN. 1 Den preussiska krigskorvetten Vinetasr har i December stått på grund på ett korallref i de kinesiska farvattnen och blifvit inbogserad till Shanghai för att re-JÄ L2 — O Ak— — —6 ——7 D— —— d—