Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1868, sida 2

kades förskafsa sig ytterligare ,skydd. år hafva de förderfliga resultaten af denna politik varit så tydliga, att ingen längre vågar bestrida dem, och man har öfvergifvit hoppet att genom tullförhöjningar åstadkomma något godt. Man lyssnar nu för första gången med aktning till hvad br Wells har att omförmäla. Förut hade kongressen just ingenting emot, att han samlade och tabellformigt uppställde fakta till dess undervisning; men sjelfva hans åsigter blefvo antingen förbisedda eller analyserade endast i ändamål att i dem upptäcka spår at frihandelskätteriet. Nu emellertid framträda tecken till en afgjord opinionsförändring, och hans sednaste rapport skall utan tvifvel utöfva inflytande på tull-lagstiftningen denna vinter. För öfrigt utmålar herr Wells ingalunda den närvarande ställningen i de möjligast mörka färger, och hvad framtiden beträffar hyser han de bästa förhoppningar. Han anser den svåraste delen af krisen vara förbi och finner, såsom ganska naturligt är, en viss tröst i det faktum, att der nedtryckthet, som här råder, är ännu djupare 1 Europa. Men han döljer icke sin äsigt, att en hufvudkälla till den förlamning, som råder i handeln och näringarne och till de höga prisen på lifsmedel, äl den utomordentliga produktion, som förorsakats deraf, att kapitalen, lockade a ,skyddet, under de sistförflutna fem årer strömmat in i fabriksrörelsen och upphört att befrukta åkerbruket. Nu skola vi sannolikt få bevittna en lika häftig tillbaka. strömning af kapitalen från städerna till landsbygden. Under tiden skall man hafva gjort den erfarenhet, att jemnvigten mellan dessa verksamhetsgrenar bäst regleras icke gerom konstlade medel, utan genom sakförhållandena sjelfva.