eftersökt i komitöer af alla slag. Såsom föreläsare i den akademiska kadsdern var han mindre lycklig, liksom hans förmåga att tentera ej var af synnerligen framstående natur, men man kan ej tillvita honom att, i likhet med en ellor annan embetsbroder, ha trakasserat sina lärjungar, utan var hans omdöme om en persons förtjenster och kunskaper endast dikteradt af rättvisa. Middagar och andra fester ha tolkat samhällets saknad; på Fredags middag var studentkåren på uppvaktning hos honom, hvarvid han lofvade att under sina lediga stunder samla sina föreläsningar till ett helt och ge dem åt sina lärjungar. Vermlands nation, i hvilken han är hedersledamot, bringade honom äfven sin hyllning i går. Läseåret 1861—1862 var han rektor magnificus. Hvem som skall blifva hans efterträdare är ännu ej kändt, men det talas om, att professor Nordling skall söka transport till denna profession, då professor Nordlings åter blir ledig. Den Nordiska festen, som blifvit framflyttad med anledning af det fåtal studenter, som vistas vid akademien den 13 Januari, firades i går afton på Gillesalen och var besökt af omkring 300 akademiska och stadens och länets medborgare samt ett antal damer. Salen var dekorerad med granar å båda kortväggarne samt sandraperier och sköldar å långväggarne. I olikhet med förra åren var ingen sexa arrangerad. På en, cirka 10 alnar hög, serdeles vacker runsten, som var placerad midt emot talarestolen, lästes namnen: Holst, Jensen, Klockhoff, Lenning, Lagercrantz, Myrberg, Qvarnström, Rein och Runbom. Hr Svedbom, som skrifvit det tal, som hölls för dessa, hade, till följe af opasslighet, åt docenten Wikner öfverlemnat framförandet af de bortgångnes minne. För rektor föreslogs skålen af kandidat Forsmann, och för qvinnan talade adjunkten Fries — på ett särdeles humoristiskt sätt. Från både Finland, Norge och Lund funnos gäster, och af de tvenne sednares representanter talade d:r Irgens och adjunkten Odhner. Damerna voro af den artigheten att blanda sig bland de manliga individerna nere i salen, och detta gjorde, utan tvifvel, festen mera angenäm. Att på läktaren äfven ett stort antal fruntimmer slagit sig ner, faller af sig sjelft. Under musik och allmän glädje hade man en både angenäm och billig njutning, och, som vanligt, slutades festen först fram emot morgonen. Examensperioden afslutades med den sista Januari; bland dem, som tagit examina, äro följande medlemmar af Göteborgs nation: Hofrättsexam en af filos. d:rn, kammarförvandten i Göteborg Filip Leman, samt medicine kandidatexamen af J. A. Malmgren, K. A. Belfrage. och C. M. Lamberg. För öfriga examenstagare skola vi i.nästa bref redogöra. Antalet var högst litet denna gång. Rektors tal på stipendiiuppropet afhandlade det inflytande, som en akademisk bildning medförer på ett folks civilisation, samt en helsning till kåren på den ingångna terminen. Föreläsningarne komma väl ej att allmänt börjas, förrän efter Distings marknad, som till Tisdag uttrummas. Redan i Thorsdags började man resa upp dessa vidunderligheter, som kallas för ,stånd, hvilka nu för tiden äro alldeles öfverflödiga, då man kan få allt hvad man vill ha för lika priser, alla dagar på hela året, och nvilka nu blott medföra olägenhet för en hel del folk, utan att göra någon nytta. Måhända är den skada, som marknaden framkallar, betydligt mycket större än fördelen, då den arbetande delen af länets befolkning här nedlägger sina besparingar på en hop onyttigt skräp och framför allt på krogarne, som under marknadstillfällen äro öfversvämmade. Hr Schvartz med sällskap, — huru det är sammansatt är oss obekant, — börjar i dag sina representationer på teatern och skall under loppet af denna vecka roa marknadspubliken. Vidare ha vi en jätte i staden, som visar sig för pengar, ett vaxkabinett, alla möjliga slag af ,ramor samt positiver i oändlighet. Vi äro sålunda under loppet af en vecka , piskade att oupphörligen höra dessa dagdrifvande vefvares eländiga instrumenter, med mer eller mindre , positivt ful och usel sång. — Här har under veckan, som gått, varit dragning på industri-lotteriet, som för välgörande ändamål lottat bort 80 vinster med 3,000 lotter; de vinnande äro verkligen att lyckönska till både dyrbara och eleganta pjeser, på samma gång som man med sin riksdaler gjort en god gerning. Skarpskyttarne ha, för sin kassa, gifvit spektakler, till hvilka huset varit utsåldt; deras förmåga, att röra sig på