Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1868, sida 2

ungrarno undantagsvis lära erbjudit de polska medlemmarne af den tyska delegationen att hafva tillträde till deras klubbar. I Wien är man icke heller belåten med att ungrarne icke vilja kalla Beust riksminister, utan endast ,, gemensam minister för de utrikes angelägenheterna..Ä ITALIEN. Parlamentet har den 25 dennes omröstat öfver en stor del af utgiftsposterna på budgeten. Tvenne deputerade hade vid detta tillfälle föreslagit att upphäfva statsrådet; men regeringen afslog att för närvarande sysselsätta sig med en så vigtig fråga, och deputeradekammaren godkände detta genom att förkasta förslaget. Inkomstbudgeten antogs samma dag med 201 röster mot 87, och likaledes utfärdandet af skattkammarbevis till ett belopp af 300 millioner. Ett förslag, angående en undersökning med anledning af slaget vid Custozza, blef deremot förkastadt af 7 byråer (mot 2). FRANKRIKE. Moniteur för den 27 dennes innehåller finansministerns berättelser, hvaraf inhemtas: Den sväfvande skulden belöper sig till 93612 millioner. Ställningen hade ända till 1867 icke undergått någon väsentlig törändring, men de oväntade tilldragelserna hafva rubbat de ursprungliga kombinationerna för budgeten af nämnde år. Inkomsterna af konsumtionsföremål voro 26 millioner mindre än man förutsett; de utländska angelägenheterna i början af år 1867 tvungo kejsarens regering att vidtaga vissa försigtighetsåtgärder och göra åtskilliga förändringar i armåen och flottan; expeditionen till Rem och lifsmedlens dyrhet gjorde behöflig en ny kredit af 16 millioner. I dethela behöfvas 189 millioner för att liqvidera 1867 års extra utgifter. Den reguliera budgeten för år 1868 lemnar ett öfverskott af 124 millioner, men åtskilliga nya utgifter reducera densamma till 102 millioner. De sannolika inkomsterna af 1869 års budget belöpa sig till 1,696 millioner, de ordinarie utgifterna för samma år till 1,628 millioner. De utomordentliga budgeterna för åren 1868 och 1869 visa sig så tillvida mindre gynnsamma, som inkomsterna för 1868 utvisa en förminskning af 103 och för 1869 af 69 millioner, hvilka förminskningar icke motsvara de behof, som bland annat äro upptagna till 82 millioner för allmänna arbeten och 187 millioner till förändring af vapen och till förbättringar af befästningar och flottan. Dessa behof och konsolideringen af de 158, som år 1867 voro erforderliga för armåen och flottan, fordra en summa af 440 millioner, som man genom ett lån måste anskaffa. Om detta lån beviljas, föreslår Magne derför en offentlig subskription med månadtliga inbetalningar i 20 terminer. Napoleon I har — visserligen insåg han det försent — sagt: ,,Att förqväfva tryckfriheten är en dumhet. Liberte påminner fransmännen härom och yttrar dessutom den 26 dennes: , Tio tidningar dömdes i går till höga böter, och endast dess gerants död skyddade den elfte från samma öde. Denna dom fälldes 1 år och 6 dagar efter den 19 Januari 1867, då kejsaren högtidligt förklarade: , Nu anser jag det möjligt att gifva kejsardömets institutioner hela den utveckling, till hvilken de äro i stånd, samt en ny utsträckning åt de allmänna friheterna, utan att rubba den makt, som nationen mig anförtrott. Processen med tidningarne, som Libertk med bittert hån nu Kallar, verkets krönande, har kommit temliger mal å propos och var ett ledsamt förspel till den debatt om förslaget till ny presslag, som i Tisdags skulle taga sin början. Ännu i sista stunden sökte åtskilliga reaktionära inflytanden göra sig gällande, för att förmå kejsaren att återtaga förslaget. För detta ändamål hade man specielt framhållit ,,de belåtnas motvilja mot större tryckfrihet och isynnerhet mot att helt och hållet frigifva boktryckareyrket. På justitieministerns Baroche egen önskan, skall han öppna debatten i lagstiftande församlingen. Storsigill-bevararen ansåg sig, som författare till förslaget, icke kunna undgå detta. Efter Baroche skulle Vuitry, president i statsrådet, suppleerad af den nye inrikesministern Pinard, uppträda, under det Rouher, som deus ex machina, skulle sparas för oförutsedda fall. Man har i Paris under några dagar omtalat, att Lavalette skulle hafva öfverlemnat kejsaren ett memorandum, hvaruti yttras, att ingenting skulle vara fördelaktigare för Frankrike under nuvarande politiska förhållanden än ett innerligt förbund mellan denna makt samt Preussen och Österrike, hvarigenom Ryssland skulle blifva 20A2