Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1868, sida 2

RIKSDAGEN, Ihorsdagens sammanträden. Kamrarne remitterade de aflemnade kongl. propositionerna till vederbörliga utskott. Diskussion i anledning af jernrägsproposi I första kammaren begärde grefve E. Sparre ordet i anledning af propositionen om anslaz till jernvägsarbeten samt jöreslog indragning af jemvägsbyggnadsstyrelsen såsom obehöfligHäruti instämde frih. A. Cederström. orefve Sparre, som erkände den politiska visten af en jernvägsförbindelse mellan Sverge och Norge, trodde dock de ekonomiska fördelarne af denna kommunikationsleds fullbordande just nu ej vara så betydande, att desamma uppvägde den olägenhet, som i dessa brydsamma tider otvifvelakti ulle vara förenad med anskaffandet af de härtill er orderliga medlen, Statsrådet Lagerstråle erinrade hurusom jernvägsförvaltningen ursprungligen stått under en person, men att på framställning af representationen de 2:ne jernvägsbygguadsoch tratikstyrelserna tillsattes. Emellertid hade frågan om en förenkling i detta afseende varit föremål för K. M:ts bepröfvande, och frågans slut iga afgörande vore beroende på den utsträckning arbetena komme att i den närmaste framtiden vinna. Frih. af Ugglas yttrade, att en nedprutning i det begärda anslaget i sjelfva verket ej skulle komma att medföra någon besparing, då derigenom arbetena på nordvestra banan, som så pass framskri dit, skulle hämmas, hvilket väl ej kunde vara fe delaktigt, då man en gång beslutit sig för denna: bana och på densamma nedlagt betydande summor. ; Förslag till ändiing i kommunala rösträtten. I andra kammaren bes öts tillsättandet af ett särskildt utskott af 14 personer, 7 för hvardera kammaren, för behandlaude af en utaf hr John Ericsson väckt motion om förändrade grunder för rösträtt inom kommunen äfvensom andra rörande kommunallagarne. Detta beslut föreg af diskussion, hvarunder samtliga de uppträdande talarne erkände behofvet af en förändring i bestämmelserna rörande den kommunala rösträtten. De skiljde sig dock derutinnan, att några — hrr Siljeström, Ola Jönsson, m. fl. — ansågo lika rösträtt böra tillkomma alla som skatta till kommunen, medan deremot andra, — hrr v. Troil, Magnell m. fi. — usågo det vara nog om bola-s rösträtt upphörde och ett visst maximum för personers rösträtt bestämdes. Motioner. Följande nya motioner väcktes i första kammaren: Af vice talmannen, hr Fåhreus, att riksdagskostnaderna må af riksgäldskontoret bestridas. Af hr Bergstedt, att en vikarie måtte aslönas för professor C G. Malmström, under den tid nämnde professor utarbetar sitt verk ötver frihetstiden. Af hr Storckenfelt, angående indragningar på landtmäteristaten, lagtörändringar för åstadkommande af större snabbhet i exekutiva ärenden, och ny ordning för allmänna landsvägars underhåll. Af hr Säve, att val till justitieombudsman och fullmäktige i riksgäldskontoret måtte förrättas blott hvart tredje år. Af hr Charles Dickson, om att en viss summa måtte blifva fri för bevillning äfven då den beskattades inkomster öfverstiger 1, S00 rdr. Af hr Almqvist, om räntefria lånebidrag till flitiga län inom Norrland, Dalarne och Vermland. Åtskilliga af motionerna bordlades och andra remitterades. till utskotten. Bland 14 nya motioner, som väcktes i andra kammaren, må nämnas en af hr Ofterström, om åtskilliga åtgärders vidtagande till förbättrande af solkskollarares löner; af Jonas Andersson, om åtskilliga lättnader i rusthållarnes skyldigheter; af Per Nilsson från Örebro län, angående ändringar i fattigvårdsstadgan; at hr Staaff, om anslag för beredande af arbetsförtjenst åt behöfvande i de norra orterna; om indragning af de justitierådsplatser, hvarmed högsta domstolen för några år sedan tillökades; samt om förtydligande rörande lagens stadgande om hvad hos gäldenärer utmätas må, eller vid konkurs honom fråutagas, deri icke må ingå hvad gäldenären för sin näring oundgängligen behöfver. Proposition om elt nytt statsdepartement. Redan länge har K. M:t erfarit behofvet af en tillökning i statsdepartementens af gruudlagen bestämda antal. Synnerligen ha civiloch ecklesiastikdepartementen blitvit betungade med handläggning af ärenden, hvilka såväl i anseende till det stora antalet som den olikartade beskaffenheten icke utan stor svårighet kunnat af dem beörigen medhinnas. Men ecklesiastikdepartementet är dessutom numera icke blott ett embetsverk, som har att handlägga dit inkomna mål, utan det bar ock utvecklat sig till en verklig läroverksstyrelse, hvars personliga beröring med läroverken fordrar icke mycket mindre tid än de inkomna målens handläggning, Från detta departement kan väl lämpligen skiljas befattningen med medicinal-, veterinaroch fattigvårds-årendena, men långtifrån att civildepartementet i sitt nuvarande skick skulie kunna öfvertaga dessa ärenden, har detta departement thy förutan stort behot arlattbad. Aunu mer skulle dess göromål lörökas om, på sätt riksdagen ifrågasatt, kommerskollegium