Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1868, sida 3

Af andra rotfrukter har skörden uppgifvits till 713,743 tunnor. För spånadsväxter ha uppgifvits använda till utsäde 25,282 tunnor, hvaraf skördats frö 40,057 tunnor och spånadsämne 89,035 centner. Att antaga dessa skördeuppgifter såsom fullgiltiga vore dock stridande mot de reservationer, som uttalats af flera bland de afgifna länsredogörelserna. Man saknar ej heller all ledning för omdömet om och i hvad mån de understiga verkligheten, och den föreliggande redogörelsen är till stor del egnad åt en sådan. De upplysningar om skördebeloppet, hvilka för qvinqvenniet 1856—1860 vunnos såväl genom länsstyrelsernas femårsberättelser, som genom finanskomitän, äro mindre lämpliga för jemförelse, dels emedan de till stor del grundats endast på beräkning efter ett visst antaget medeltal, förbrukadt på hvar person och hvarje kreatur, dels emedan de afse ett medeltal för hela femårsperioden och ej, såsom nu, blott ett enda år. Dock gifver äfven en sådan jemförelse goda skäl för det antagande, att de nu meddelade uppgifterna äro för låga. Utom till föda åt befolkningen och husdjuren samt till utsäde tages hvarje års skörd i anspråk för export och för bränvinstillverkning. öfver åtgången till bränvinstillverkning ha vi numera tillförlitliga uppgifter. Dessa äro för åren 1856—1866 sammanförda i en tabell, som bland annat upplyser, att under åren 1856—1860 i ärligt medeltal härtill åtgått 317,918 tunnor säd, under åren 1861—1865 något mindre, eller 315,853 tunnor, hvaremot af potatis förbrukats under förstnämnda qvinqvenniet uti årligt medeltal 1,086,020 tunnor och under det senare ända till 1,398,824 tunnor. Den tabellariska öfversigten öfver införsel och utförsel af de särskilda sädesslagen, grundad på tulljöurnalerna, gifver såsom medeltal för de 11 åren 1856—1866 årligt exportöfverskott af 7,245,613 kubikfot hafre, 1,382,119 kubikfot korn, 177,407 kubikfot hvete, 27,776 kubikfot ärter och bönor, 11,527 kubikfot andra sädesslag, och årligt importöfverskott 762,808 kubikfot råg, 202,920 centner rågmjöl, 96,701 centner hvetemjöl, 1,304 centner andra mjölslag och 517 centner gryn. Värt land synes sälunda numera mot sitt öfverskott af hafre och korn tillbyta sig en del af den räg och det hvete, som det sjelf ej kunnat eller velat producera. När man vill bedöma uppgifterna om ett visst års skördebelopp, är dock den tillgängliga upplysningen om ätgång till bränvin och export under hvarje helt kalenderår ej tillräcklig. Till denna åtgång lemna kalenderårsskördar sina bidrag. Med antagande sålunda, att 1865 års skörd lemnat tillgång för brännerierna, behof och exportöfverskottet under de 3 sista månaderna af nämnde år och de 9 första af året 1866 utfaller resultatet af de särskildt för dessa tidrymder meddelade uppgifterna så, att af denna skörd till bränvinstillverkning förbrukats: hvete 3,641 tunnor, råg 62,275 tunnor, korn 126,379 tunnor, blandsäd 22,629 tunnor, hafre 7,313 tunnor, ärter 3 tunnor, eller tillsammans säd 222,240 tunnor och rotfrukter (nästan uteslutande potates) 1,722,646 tunnor. Under samma tid, eller från och med den 1 Oktober 1865 till. och med den 30 September 1866 har importöfverskottet utgjort af hvete 100,080 tunnor, at råg 231,973 tunnor samt af bohvete och trindsäd 1,202 tunnor, hvaremot exportöfverskottet af korn och malt utgjort 217,069 tunnor, af blandsäd 4,575 tunnor och af hafre 1,397,292 tunnor. Om man nu på dessa data och på det förutnämnda årliga utsädesbehofvet grundar en beräkning öfver de erhållna uppgifterna om 1865 års skörd, så skulle denna hafva till födoämnen lemnat en återstående tillgång af 542,414 tunnor hvete, eller omkring 814 kannor på hvar invånare, af 3,244,964 tunnor råg, eller omkring 49!, kannor, af 1,792,922 tunnor korn, eller omkring 27!(; kannor, af 2,882,201 tunnor hafre, eller omkring 44 kannor, af 682,759 tunnor blandsäd, eller omkring 10!(; kannor, af 332,086 tunnor trindsäd och bohrete, eller omkring 5 kannor, och af 5,342,750 tunnor potates, eller omkring 1,29 tunna på hvar person. Af stråoch trindsäd tillsammans skulle tillgången hafva utgjort 9,477,346 tunnor; eller 2,29 tunnor på hvar person. För att bedöma i hvad mån denna tillgång till sädesoch potatesföda skulle kunna hafva metsvarat personliga förbrukningens behof, upplyses att detta för qvinqvenniet 1856—1860 var antaget till 2,45 tunnor af förenämnde sädesslag, och till 2,17 tunnor potates på hvar person. Då antogs äfven en årlig förbrukning af 2,393,929 tunnor säd och 1,971,400 tunnor potates till husdjuren, hvartill skördeuppgifterna för året 1865 icke skulle lemna någon tillgång. Visserligen var, enligt statskontoret, allmänna omdömet om sädesskörden, denna år 1865 under medelmåttan och den minst gifvande under hela qvinqvenniet, men att den ej skulle hafva lemnat någon tillgång -— — u —— em NM MM MR AA s—— — — — 282 22 —2— —