Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1868, sida 1

Grefve Filip Königsmark eller Svartsjuka och hämd. ) Af Sophie Bolander. — Här är icke fråga om åberopandet af tacksamhetens rättigheter eller några förbindelsers afbördande, här gäller ett förtroende af större vigt. — Så mycket lyckligare skall jag känna mig att kunna uppfylla det! Besall och var öfvertygad om, att skulle det gälla mitt lif och mitt blod, jag skulle ej spara någotdera. Prinsessan slog ögat mot jorden och sade, under det en fin rodnad steg på hennes kinder: — Ah, min grefve, i denna stund, då jag borde känna mig glad och lycklig, träder minnet af allt hvad jag lidit med förkrossande makt för min själ. De fridfulla dagar jag här lefvat ha blott varit en hvila mellan det förskräckliga förflutna och ett lika förskräckligt kommande. Nej, grefve, nej, jag kan icke uthärda det! Det beslutPjag nu vill meddela er, och för hvars genomdrifvande jag ber om er medverkan, är icke fattadt i dag. Det har länge legat mognadt i min själ. Nu är tiden inne att sätta det i verket, nu, eller skall jag stänga sista möjligheten till räddning! Förvissad, som jag är, att det olyckliga förhållandet mellan min gemål och mig aldrig skall förändras, finner jag blott ett medel att sätta en dam deremot — att bryta det. Mina föräldrar skola förbarma sig öfver sin dotter och återföra henne till det hem, der de beredde hennes barndoms lycka. Mina föräldrar, säger jag! ... Ack, min mor skall icke förneka mina böner, men min fader? . . . Skall han förstå min belägenhet eller lyssna till mina lidanden? Fastän jag icke här är älskad af någon, torde dock ingen vilja befordra min afresa. Tvertom torde de finnas, som skola motarbeta den, och synnerligast gäller detta kurfurstinnan, för hvilken min fader har den största konsideration. Ja, hon skall obevekligt sätta sig deremot. Under en sådan sakernas ställning står HXA. . D