Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1868, sida 2

värras under en sådan fred. — — — Hvad skall Frankrike göra, om Tysklands preussiska enhet skulle framgå ur tullparlamentet? Frankrike skall kalla Europa och alla dess nationer till vittnen på, att det är berättigadt att ställa Frankrikes geografiska enhet gentemot Tysklands enhet. Alltså Rhengränsen. Detta är äfven Girardins råd, trots de fredsutgjutelser af honom, som vi förut meddelat. Han råder nemligen franska regeringen att koncentrera hela sin utrikespolitik om denna enda punkt, och han försäkrar, att alla fransmän — utan afseende på parti, ålder eller samhällsställning — skola sluta sig till regeringen, ,ty alla önska afväpning, men denna är endast tänkbar efter ett krig, som blifvit med kraft företaget och snabbt utfördt. Det mobila nationalgardet kommer att organiseras i bataljoner, kompagnier och batterier, allt efter departementenas indelning. Officerare utnämnas, samt underofficerare och korporaler af de högre militärautoriteterna. Ingen får sold utan under aktiv tjenstgöring. Härifrån undantagas likväl de högre officerare, som specielt hafva att göra med administrationen eller officerarnes och underofficerarnes bildning för militäryrket. Då det mobila nationalgardet är samladt till öfning, gäller 1851 års disciplinärlag. Alla officerare, underofficerare m. ss., hvilka hafva med öfningarne och administrationen att göra, stå under den allmänna militärdisciplinen. Den 11:te artikeln bestämmer, att från den dag, då nationalgardet kallas till aktiv tjenstgöring, stå alla dess medlemmar under militärlagarne, men hafva äfven samma rang och fördelar, som den reguliera armåen. Ärt. 14, som mest gat anledning till de vidlyftiga debatterna i lagstiftande församlingen, handlar om de fall, då befrielse erhålles från tjenstgöring i mobila nationalgardet. Rullorna öfver manskapet föras af mären, härvid biträdd af 4 municipala bisittare. I Paris och Lyon föras rullorna af prefekten, eller den, han dertill förordnar, tillika med 3 municipalråd samt märerna i de särskilda arrondissementerna. I en korrespondens till ,Köln. Zeit. från Paris, straxt efter omröstningen i lagstiftande församlingen, heter det: ,, Alla de förberedelser, som blifvit gjorda, antyda bestämdt, att Frankrike den 1 April skall vara fullständigt beredt att uppställla en arm på 550,000 man vid sina gränsor. Det är otvifvelaktigt, att man mycket snart skall blifva färdig med det mobila nationalgardets organisation, enär alla förarbeten äro gjorda, och manskapet genast kan inkallas till öfning. AMERIKA. Vid mexikanska kongressens öppnande yttrade sig presid:n Juares på följande sätt: .Exekutionen i Queretaro var nödvändig af vigtiga och rättvisa skäl, samt för att för framtiden betrygga freden genom att göra ett slut på våra inre stridigheter och allt det elände, som hemsökt landet. Efter att hafva visat stränghet mot de högsta, hafva vi kunnat låta nåd gå för rätt mot de öfriga. Republiken har derföre förlåtit sina vanartade barn och visat sig ädelmodig mot dem, som, från utlandet kommit hit för att betäcka vår jord med blod och ruiner. Det monarkiska Europas intervention har tvingat oss att så mycket mera upprätthålla vänskapliga förhällanden med våra systerrepubliker, och dessa hafva under vår strid lagt i dagen sina sympatier för Mexikos frihet och sjelfständighet. Specielt har det ständiga deltagande, som blifvit oss visadt af Förenta Staterna, och det icke mindre ständiga understöd, vi funnit hos regeringen i Washington, anspråk på den mexikanska regeringens och det mexikanska folkets djupaste tacksamhet. Vid interventionen afbrötos våra förbindelser med de europeiska regeringarne. Tre af dessa makter hade — enligt en konvention i London — börjat fiendtligheter mot republiken. Kort efter var likväl Frankrike den endå makt, som fasthöll vid interventionen. De öfriga makter, som haft förbindelser med republiken, erkände sedan det s. k. kejsardömet, som understöddes at Frankrike. Genom detta handlingssätt hafva dessa regeringar kränkt traktaterna med republiken och afbrutit sina förbindelser med oss. Republikens regering kunde derföre icke göra annat än rätta sitt handlingssätt derefter; likväl vill regeringen — nu; då omständigheterna äro gynnsammare — icke motsätta sig nya traktater på annan basis, särskildt hvad angår våra handelsintressen. Regeringen har äfven haft sin uppmärksamhet fästad på att ställa härvarande utländska makters undersåter under lagarnes och myndigheternas skydd; och redan utan några traktater stå fremBREENNSONRSSRR SAARNAK ONE