Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 januari 1868, sida 3

string, som förmår befrämja vetenskapernas intresse-. ÖSTERRIKE. En officiös korrespondens från Wien till den ungerska ministeriella tidningen .Pesti Naplo meddelar en allmän framställning af de synpunkter och åsigter, som äro ledande för rikskanslern Beusts politik. Artikeln röjer sitt officiösa ursprung redan derigenom, att den börjar med en högtidlig försäkran om, att ,fredens upprätthållande och dess betryggande för hvarje pris är och blir den österrikiska politikens ständiga mål och ledande tanke. Derefter heter det med afseende på Preussen: ,,Österrike vill fullfölja sina fredliga afsigter äfven der, hvarest dess uppriktiga mening hittills icke funnit erkännande och icke blifvit besvarad med uppriktigt tillmötesgående. Det torde icke vara ur vägen att framhålla, det alla meddelanden i preussiska officiösa tidningar, angående de försök, som från grefve Bismarcks sida skulle blifvit gjorda för att närma sig Österrike, blifvit tillbakavisade, äro helt och hållet ogrundade. Dessa ryktens ideliga återupprepande bevisar, att de i försåtlig afsigt blifvit utspridda. Så vidt man kan se, har afsigten härmed varit, att vinna den allmänna meningen i Tyskland för en allians med Ryssland. Men huru än härmed förhåller sig, så vilja vi här konstatera det faktum, att preussiska regeringen här i Wien icke tillkännagifvit den ringaste önskan om något närmande, oaktadt eller kanske Just emedan man i Berlin vet, det en öfverenskommelse med Österrike endast kan uppnås på basis af säkra garantier för den europeiska freden. Dernäst heter det om Frankrike: , Österrikes utrikesminister är till denna makt intagen af den uppriktigaste vänskap och skall alltid vara beredd att med sin diplomatiska intervention befrämja denna makts syften, hvilka afse verldsfredens upprätthållande.I afseende på Italien uttalar den ungerska tidningens officiösa artikel det vänskapligaste sinnelag och konstaterar, att Österrike i frågan om påfvens verldsliga makt intager en strängt neutral ställning. Om Ryssland yttras till slutet, att Europa mer och mer kommit till erkännande af, att en enskild makts ensidiga intervention i Orienten icke kan medgifvas, samt att man måste hoppas, det ryska regeringen icke gillar de agressiva tendenser, som blifvit sramställda i flera ryska tidningar. ITALIEN. För första gången efter sitt återvändance till sin ö har Garibaldi låtit höra utaf sig i tvenne bref, det ena till Edgard Quinet, i hvilket han yttrar: , Må våra vänner i Frankrike och annorstädes vara lugna för oss, vi skola snart börja på nytt. Det andra brefvet är till fru Uhambers, gift med en engelsk major, som är intim vän till Garibaldi. I sistnämnda bref göres en jemförelse mellan den påfliga och den turkiska regeringen; naturligtvis utfaller jemförelsen till fördel för den sistnämnda. : Aktionspartiet låter ännu rätt ofta höra utaf sig. Så har i Viterbo yyligen blifvit arresterad en rik egendomsegare, Leali, som värfvat cirka 150 garibaldiner, hvilka voro på väg att rycka in på romerska området. I många italienska städer ses saribaldiskjortor, som på bröstet hafva ett V, betydande Vendetti. I Rom hafva sex underofficerare (romare) blifvit ställda för krigsrätt för, deltagande i politisk sammansvärjning mot päfliga regeringen och högförräderik, med anledning hvaraf en korrespondent yttrar: .Den helige fadren kan numera endast räkna på de utländska truppernal. Massari, medlem af konungariket Italiens deputeradekammare, har under sin vistelse Rom varit mycket firad utaf den del af romerska aristokratien, som är i opposiion mot påfliga regeringen. Furstinnorna Piombino, Pallavicini och Rospigliosi m. fl. nafva för Massari gjort lysande fester. Epiphaniafesten, som vanligen brukar vara så ståtlig och firas af alla klasser i Rom, har i år företett en bedröflig syn. stället för den oräkneliga mängd, som från alla håll brukar strömma samman; istället för det döfvande larmet af trumeter, horn, trummor och pipor, rådde len djupaste tystnad. Af de vanliga folknassorna märktes intet, endast gensdarner och polis. Trupper voro uppställda ring de platser, der folket vid dessa feter eljest samlas, och allt såg ut, som äntade man en revolution. FRANKRIKE. . Antagandet i lagstiftande församlingen f förslaget till armåöens reorganisation har — efter hvad flera korrespondenser inneålla — gjort ,,ett pinsamt intryck. , Lidertö yttrar med anledning häraf: ,, Alla ransmän, hvilka icke höra till undantagsategorierna, skola ställas under fanorna, ntigen som soldater eller nationalgarditer! I fransmän, som lefden då Frankike återupprättade republiken, I skullen cke hafva upplefvat detta, om I följt, hvad ag yttrade straxt efter den 24 Februari!. Jerefter återupprepar Girardin hvad han kref den 24 Februari samt 4 och 9 lars 1848; bland annat yttrade han då: Låtom oss föra en öppen politik, en potik i offentlighetens ljusa dager. Hvarje emlig politik bär svaghetens eller dubelmeningens stämpel. Alltså ingendera Ivarföre skulle vi dölja för furstarne, att Ttankrike vill se alla folk lyckliga och