Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1868, sida 3

kättegangsoch Tolissaker. (Frän Stockholm). Beslagsmål. Den 15 dennes företogs till förnyad handläggning inför rådsturätten för tullmål det förut omnämnda Beslaget ombord på ångaren , Tilsit, bestående af färdiggjorda manskläder till ett sammanlagdt värde af 812 rdr, och hvartilk kontrollören P. A. Ölander, öfveruppsyningsmännen Eklund, Lindgren och Edlind samt tullvaktmästarne Gemecke, Lindström, Forsslund och Österberg hvar för sig gjorde anspråk på att anses såsom den rätte beslagaren. Kontrollören Ölander, hvilken fyra dagar före ång:artygets ankomst genom ett anonymt bref blifvit underrättad, att ombord befunnes oförtulladt gods i maskinrummet och särskildt å den s. k. ,,dampf-platten, blef vid förra rättegångstillfället af rådsturätten ålagd att anskaffa förklaring öfver hvilket ställe i maskinrummet, som förstods under benämningen dampf-platte, förklarade nu, att han hvarken vid teknologiska institutet, hos ingeniör Tellander eller notarius publicus kunnat erhålla en dylik förklaring, utan begärde uppskof dermed. Den anonyme angifvaren bade till rätten inlemnat ett försegladt bref, men begärde nu att återfå detsamma (hvilket, på tillfrågan af ordföranden, af samtlige parterna bifölls) samt att blifva från målet skiljd. Tullvaktmästarne J. G. Gemecke och E. G. Lindström förklarade uti en inlemnad skrift, att, enligt 169 8 i kongl. tullstadgan, förstods med angifvare endast den, som bestämdt utpekar stället hvarest det oförtullade godset ligger. Hr Ölander hade blott beordrat dem att göra ett beslag i ängfartygets maskinrum, men Gemecke förmenade sig sjelf hafva upptäckt det gömställe, der kläderna lägo, hvilket på tyska heter ,.hinter den Kessel (enligt ett bifogadt intyg, undertecknadt af flera maskinister) men ingalunda ,,dampf-platte, såsom den anonyme brefskrifvaren uppgifvit. På det kontrollör Ölander ej för framtiden måtte, på grund af anonyma bref eller lösa rykten, kunna uppträda såsom beslagare, anhöllo de, det ordföranden måtte tillfråga öfveruppsyningsmannen Eklund huruvida han verkligen sett det ifrågavarande brefvet. Till svar på denna, af ordföranden till Eklund framställda fråga, genmälde Eklund, att han både sett det och haft det i sina egna händer. Hr Ölander svarade härpå, att han befallt dem göra beslaget i maskinrymmet och ej i .dampf-platten — så mycket mer, som ingen af dem visste eller ens ännu vet hvad som förstås under denna benämning. Öfveruppsyningsmannen Eklund påstod, att han visat Gemecke stället hvarest beslaget gjordes och bjelpt honom att stiga ditupp samt att han således borde anses såsom den rätte beslagaren, hvilket Gemecke bestridde. Advokatfiskalen Tham yrkade uppskof med målet samt hemställde huruvida ej de i beslag tagna kläderna borde å offentlig auktion försäljas och le influtne medlen deponeras, för att sedan förlelas mellan den rätte beslagaren och kronan, vilket förslag af rätten och målsegarne bifölls. Målet uppsköts till den 12 nästkommande Febr. (Från Uddevalla.) Barnamord. I Bohusläns Tidning läses: Till värvarande cellfängelse infördes sistl. Lördag från räkne härad en ogift qvinsperson, som nyligen ramfödt ett fullgånget foster, hvilket hon öfver jatten låtit i sträng köld qvarligga i en med vaten fylld balja. Barnet, som vid födseln hade lif, ar naturligtvis om morgonen qväfdt och stelruset.