Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1868, sida 1

ÄTA iii känsla af misstroende och motrilja. Huru kommer det till — yttrar nämnde tidning — att förslaget rönt ett så föga gynnsamt mottagande. Emedan folket anser det som ett förebåd till kriget, och emedan folket vili freden, Tendenserna af den allmänna meningen äro afgjordt fredliga, och den studerande ungdomen, som nyligen i College de France uttryckte sitt bifall öfver ett loftal af de fredliga värfven, äri detta fall fullkomligt enig med jordbrukarne, industriidkarne och arbetarne. Om nämnde fråga skrifves till ,, Köln. Zeit.: ,, Angående armåförslaget ökar sig antalet af de missnöjda i provinserna. Utom resultatet af de begge sednaste valen, synes äfven, att regeringen från flera orter erhållit underrättelser från prefekterna om den impopularitet, som reorganisationen väckt. Några medlemmar af lagstiftande församlingen från de östra provinserna — hvilka varit ansedde som de mest krigiskt sinnade i riket — hafra t. o. m. från hela valkorporationer i bref fått den önskan uttryckt; att de måtte rösta mot förslaget. Som kändt är, har emellertid förslaget nu antagits. Regeringen säges hafva beslutat att med all kraft uppträda mot ett amendement af Ollivier till presslagförslaget och enligt hvilket det skulle vara tillåtet att offentliggöra icke officiella referater om förhandlingarne i lagstiftande församlingen. Amendementet är naturligtvis föranledt af processerna mot de 12 parisertidningarneDenna fråga kom på tal i lagstiftande församlingen den 9 dennes, då en häftig ordvexling förekom mellan statsministern; Thiers och Picard. I ett möte hos Berryer af oppositionens medlemmar, beslöts, att en konsultation skulle ske om dessa processer af de mest framstående advokaterna i Paris. De radikalaste franska demokraterna hafra nyligen uppträdt på ett märkligt sätt i den feniska frågan. Felix Pyat, Albert, Greppo, Gamborn, Malardier och 100 liktänkande, hafva sändt en adress till deras bröder i Irland och England; i hvilken de uttrycka sina sympathier för ,irländarnes rättvisa sakk. Times har ansett denna sak vigtig nog, för att deråt egna en ledande artikel, i hvilken bland annat säges, att de nämnde representanterna för franska demokratien icke rätt uppfattat Irlands ställning till England. Generalen grefve Zamoiski har nyligen aflidit i Paris vid en hög ålder. Under Krimkriget förde han befälet öfver den polska legion, som stred vid franska soldaternas sida; han hade varit adjutant hos furst Adam Czartoryski och förenade med militäriska talanger en ganska stor diplomatisk förmåga. ITALIEN. Att de svarta, efter den olyckliga utgången af garibaldinernas invasion i påtvestaten, skulle jubla, var tydligt, likasom att de nu icke längre skulle afhålla sig från sina eljest ljusskygga utgjutelser. Så innehåller , Unita Cattolica en artikel öfver krigshändelserna under invasionen, i hvilken berättas, att till fyllande af vakanserna i zuavkåren icke mindre än 3,000 frivilliga anmält sig, hvilka alla väro beredda att utgjuta sin sista droppe blod för den påfliga stolen. I inledningen till artikeln heter det: , Den heliga Katharinas af Siena sköna ord, hvilka utlofvade det eviga lifvet åt dem, som offra sitt lif åt kyrkans verldsliga rättigheter, hafva tröstat ett stort antal af våra tappra soldater, och dessa ord hafva med eldskrift varit inskrifna i deras hjertan. Jag vill härför anföra ett faktum. Åtskilliga krigsprester, som på slagfältet bistått de sårade af de påsliga och franska armåerna, försäkrade, att ingen af dessa sårade dött, utan att i fromhet och tro annamma sakramentet. Bland de fromma karabiniererna, hvilkas kår led mera vid Mentana än de öfriga, befunno sig flera protestanter. Men alla de, som dött af sina sår, hafva afsvurit kätteriet och blifvit katholiker, innan de afledo. Detta saktum är anmärkningsvärdt och bevisar, att Gud i sin barmhertighet gifver den himmelska lönen åt dem, som offra sitt jordiska lif, för att försvara hans represen