Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1868, sida 2

hvarje gård, hvilken staden tillförene för renhållningen vid samma hus nödgats unlerkasta sig, och hvilken ersättning bolaset beräknat till 700 rdr. — Ansökninsen remitterades till Drätselkammaren. Nästa ärende var: fråga om de verkställighetsåtgärder, som böra vidtagas i anledning af Stadsfullm:es beslut angående ny vattenledning från Delsjöarne. Herr Berg föreslog, att samma beredning, som Stadsf:e i dag beslutat tillsätta för att afgifva yttrande rörande det lån, som för utförandet af andra allmänna arbeten skall upptagas, måtte erhålla uppdrag att yttra sig äfven om sättet och tiden för upptagande af lånet i och för vattenledningens verkställande. Hr v. Schoultz instämde häri, men ville tillika, att Stadsf:e skulle förklara beredningen oförhindrad att taga i förnyadt öfvervägande frågan om sättet för upptagandet af afgifterna för vattnets begagnande, hvilken fråga tal:n ansåge ej vara tillräckligt utredd. Herr Ordföranden förklarade sig, enär Stadsf:e redan fattat beslut i detta afseende, förhindrad att framställa proposition öfver hr v. Schoultzs hemställan, såframt denne icke ville formulera densamma såsom ett nytt förslag, hvilket i så fall komme att på författningsenligt sätt behandlas Hr v. Schoultz tillkännagaf, att han vore sinnad ingifva sådant förslag. Stadsfullmäktige beslutade remiss af ärendet på det af herr Berg föreslagna sätt. Herr Ordföranden föredrog härefter åtskilliga från Drätselkammaren ingångna handlingar, innefattande tillkännagifvanden, dels att hrr rådm. E. Melin och F. E Roy blifvit utsedde, den förre till ordförande och den sednare till vice ordförande i Drätselk.n, dels att, vid fördelningen af arbetena inom Drätselk:n, åt herr S. Renström blifvit uppdraget det fortfarande inseendet öfver kassaförvaltningen; hvarjemte Drätselk:n slutligen erinrade om, att hos Kgl. Maj:t borde göras framställning, huruvida de i taxan för brooch kajafgifterna härstädes nu gällande bestämmelser skola bibehållas oförändrade eller om några förändringar deri böra ske. — På förslag af hr Renström, beslutade Stadsf:e öfverlemna detta sistnämnda ärende till en beredning af 5 ledamöter, som komma att utses vid nästa sammanträde. Kon:s Bef:hde hade genom Magistraten låtit tillställa Stadsf:e afskrist af Kgl. Maj:ts Bref den 26 sistl. November angående uppskof med tillsättandet af Handelsoch Politieborgmästareembetet här i staden, hvilken handling remitterades till beredningen för organisationen af Rådhusrätten och Magistraten. Sedan Stadsf:e i afseende på det sista ärendet å dagens föredragningslista, serskild berednings förslag till ny Byggnadsordning m. m., beslutat, att förslaget skulle punktvis genomgås, uppsköts den fortsatta behandlingen af detta ärende till nästa sammanträde. Hr v. Schoultz ingaf nu sin bebådade motion i vattenledningsfrågan, hvilken remitterades till den af Stadsf:e tillsatta styrelse för vattenledningens utförande, hvarefter sammanträdet, kl. omkring 1,2 e. m., upplöstes. — Dödsfall. Sistl. Måndag afled på på sin egendom Wahlaholm i Westergötland, tillfölje af ett förnyadt slaganfall, f. d. statsrådet och landshöfdingen hr Jonas Wern, 681, år gammal. Den bortgångne var under sin kraftfullare lefnadsålder en af vårt lands verksammaste medborgare. Börjande sin otfentliga carriere som civil tjensteman (kanslist i K. M:ts kansli), öfvergick han snart till den vetenskapligt-militära banan, i det han år 1820 blef inskrifven som underlöjtnant vid ingeniörkären, i hvilken han gvarstannade till år 1830, hvarefter han är 1831, såsom kapten, tog afsked ur miitärtjensten. Redan dessförinnan hade han, utrustad med grundlig teoretisk underbyggnad och stor praktisk förmåga, riktat sin verksamhet åt Sverges begge förnämsta näringskällor, landtbruk och bergsbruk, och Wermland, som var hufvudskådeplatsen för denna hans verksamhet, eger varaktiga och storartade minnen af densamma i de jordbruk, som han dels anjade, dels utvidgade, i de förbättrade arbetsmetoder, som han i jernhandteringen nförde, i de väldiga nyodlingar, han föreos, genom hvilka vidsträckta ödenejder förvandlades till bebyggda trakter, i vägoch kanalanläggningar, i skolväsendets berämjande och i en nitisk medverkan för zrundandet af flerahanda sociala och ekoomiska inrättningar. Under åren 1834 och 1835 var hr Weern riksdagsman för vermländska bruksdistriktet och framstod lå såsom en af de liberala idåernas stridsnän under en tid, när dessa ännu voro i sitt första utvecklingsstadium, och, frukade på högre ort, hade en svår kamp att bestå, för att göra sig hörda och i någon nån gällande. Denna utomordentliga verksamhet, riktad åt så många håll och i