Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1868, sida 2

ist börjat att organisera sig under rekontruktionslagen, bestå de inregistrerade almännen af 56,666 hvita och 47,430 svarta. Under den stora valstriden år 1860 räknade Texas endast 62,968 valmän. Skilnaden mellan denna siffra och let antal hvita, som besvärat sig med att åta införa sina namn på detta års vallängder, kan lätt förklaras af inbördeskriset och statens finansiella ruin, men lemnar föga spelrum för antagandet, att någon större mängd hvita blifvit beröfvade sin rösträtt eller vägrat att låta inregistrera sig. Endast i fyra stater, och dessa de minsta till landvidd och befolkning, nämligen Syd-Carolina, Louisiana, Mississippi och Florida, utgöra negrerna majoriteten af inskrifne valmän, men äfven i dessa stater hafva ganska få färgade män blifvit invalda i de konstituerande konventerna. I Syd-Carolina, Georgia och Florida afhöllo sig de hvite i början från valurnan i ändamål att omöjliggöra ett konvent, emedan lagen föreskrifver, att en bestämd majoritet af inskrifne valmän skall hafva deltagit i valförrättningen, såvida den skall vara giltig; men detta försök misslyckades, och de hafva nu beslutat rösta, ehuru i fiendtlig riktning. I Virginia voro de hvite delade; stadsbefolkningarne afhöllo sig från valurnan och utsåg ett konservativt konvent för egen räkning, men af landtbefolkningen deltog i valen ett tillräckligt stort antal för att ett i enlighet med rekonstruktionsakten utsedt konvent kunde komma till stånd. I Nord-Carolina voterade en stark majoritet af befolkningen, bestående af begge racerna, för ett konvents hållande, och i alla staterna finnes, såsom fakta nu visa, ett antal hvita, som sympatisera med kongressen, tillräckligt stort ej blott för att tå konventer till stånd, utan ock för att erhålla erfarne politici till ombud vid desamma. Det synes i sjelfva verket som om man ej hade särdeles skäl att klaga öfver dessa konventers sammansättning, och ehuru väl många obetänkta yttranden komma att fällas och många absurda förslag att framställas inom dem, har man dock hvarje skäl att hoppas, att i det hela visa och goda författningar skola blifva frukten af deras arbete. Konventet i Alabama har offentliggjort det författningsförslag, hvaröfver folket skall rösta, och denna författning kan gälla som ett profstycke på hvad de öfriga konventen sannolikt komma att föreslå. I detta förslag hafva de fria staternas bästa författningar blifvit kopierade. Stadgarne rörande personlig frihet, religiös frihet och rättsskipning lemna intet öfrigt att önska, med undantag för den punkt, att domarne, likasom i Newyork, tillsättas medelst val. Ett statsdepartement för allmän undervisning är beslutadt och betydliga medel föreslagna till skolornas underhåll. Likaledes föreslås inrättandet af departementer för industri och åkerbruksstatistik, och ingenting synes försummadt, som behöfves för att återuppbygga staten, fullända dess styrelse, återupplifva dess handel och bereda folkets bästa. Inga klasseller regeringsmonopoler eller privilegier få i staten finnas, men väl innehåller författningen en paragraf, ämnad att omöjliggöra sådane privilegier. Denna paragrat ålägger nämligen hvarje valman att edligen förpligta sig , att erkänna alla personers borgerliga och politiska jemlikhet samt att under intet vilkor söka beröfva någon en politisk eller borgerlig rättighet på grund af färg, race eller föregående ställning.