— oforsigtigel Ni glömmer om hvem ni talar! — Säg: till hvem, och jag lägger min afbön för edra fötter. — Lugna er! Jag hoppas att ingen hört er, och hvad mig beträffar, skrifver jag er obetänksamhet på räkningen af den vördnad och tillgifvenhet jag vet er hysa för min moder. Dansen afbröt här samtalet och vid nästa hvila tog det en annan vändning.