Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1868, sida 1

med grefvinnan Platen. Prinsessan, som bar det garnityr, hon af sin svärfar fått, syntes i prakten af sin smakfulla klädsel och sin ungdomligt strålande skönhet så intagande, att den gamle fursten deraf kände sig bländad. — Ni är förtjusande, min lilla! — sade han leende. — Dessa juveler i ert rika, ljusa hår, blixtra med verklig kunglig glans. Jag vågade Knappast hoppas att min gåfva skulle blifva eå värdigt uppuren. Prinsessan besvarade denna kompliment med nedslagna ögon och en djup nigning. — Men min lilla, — återtog han, i det han betraktade hennes arm, på hvilken hon bar ett armband, med hertigens, hennes fars, porträtt infattadt i briljanter — jag hade icke väntat att vid ett tillfälle som detta, se er skilja på den gåfva jag gjort er, eller någon del af densamma utesluten för någon annan prydnad. — Min furste — sade prinsessan mildt — detta är icke heller fallet. Jag hoppades dock att det icke skulle misshaga er, att jag bredvid dessa juveler, hvarmed ni begåfvat mig, ätven bär ett minne af min fader? Skulle ni icke deri se en dotterlig kärlek, delad mellan er och honom? — En bristande vördnad för oss, att ej säga vårt hela hus. — O, misstyd ej så min afsigt! Jag vill då genast borttaga et! Kurfursten hindrade henne derifrån, och som dansen nu slutade förde han henne till den stol, som väntade henne bredvid kurfurstinnan. Då han ville lemna henne, qvarhöll hon honom och bad: — Ack, säg då först att ni förlåter och tillåter mig godtgöra en så ofrivillig förseelse! — Hvarom är här fråga? — sporde kurfurstinnan — hvilken alltför gerna blandade sig i alla sådane angelägenheter, der hon kunde tillvälla sig ett veto, för att hon skulle låta ett så godt tillfälle som detta gå sig ur händerna. — Jag har haft den olyckan att misshaga kurfursten genom att begagna detta armband, — sade prinsessan. Furfurstinnan betraktade det och sade sarkastiskt: — Ni vill följa exemplet af Frankrikes dauphines (kronprinsessor) ), .)I Frankrike brukade daufins gemål att vid första hoffest efter förmälningen bära ett armband med sin fars porträtt.