sås detta hänseende en lärorik uppsate i Helsingfors Dagblad, hvarutur vi åter gifva. följande utdrag, för att beledsag: der.samma med några anmärkningar: För att visa, huru ett obet ydligt folk, ursprung. ligen lika fattigt som vårt och i afseende å kom: merciella förbindelser ännu mera vanlottadt, kun nat i denna riktning höja sig till en stormakt inom handelsverlden, kandet förtjena att redogöras för några hithörande förhållanden i det lilla Schweiz Detta lands odlade jord kan, såsom det uppgifves genom flit och omtanke i medeltal icke tvingas till en större produktion af födoämnen, än att dess befolkning förmår lifnära sig dermed under 31 vockor af året; för de öfriga 21 veckorne måste födan med stor kostnad öfver bergen importeras. För att betäcka denna import hafva schveizarne med kraft och ihärdighet egnat sig åt industriella värf, ehuru deras land, om man undantager de många vattenfallen, är kanske mindre än något annat land af naturen gynnadt för ett sådant arhete. Det är fullkomligen lika fattigt som vårt land på alla de råämnen, som industrien förbrukar, och producerur oaktadt sina många och höga berg icke ens jern, ifall man undantager några obetydligare verk i Jura-regionen. Allt måste hemtas öfver bergen för att samma väg i förädlad form återföras. Öfverväger man alla dessa svårigheter, den dyra födan, bristen på råämnen och den besvärliga transponten, har man svårt att finna huru Schweiz kunnat höja sig till en mäktig industristat. Sannt är det, att schweizarne oaktadt sin industriella drift åtminstone härförinnan icke förmått täfla med sina grannar, som bebo bördigare och bättre belägna länder, helst deras tarfligare republikanska lemnadsvanor gjort dem mindre egnade för sådan finare produktion, som det moderna och aristokratiskt bildade Europa begär. Deras handelsspekulationer hafva derföre nästan helt och hållet Skvergifvit denna verldsdel, som derifrån hemtar föga mer ån uhr och några andra industrialster af authentikt schweiziskt ursprung. Men de hafva deremot banat sig nya vägar till andra verldsdelar, för hvilka deras produkter lämpa sig bättre, och erkännas der såsom nära nog jemngoda medtätlare med England. Sedan råämnena passerat den svåra vägen från hafskusten till Schweiz och kommit förädlade derifrån tillbaka, utskeppas de ofta till antipoderna, och det är hufvudsakligen på detta vis som landet bragt sig upp till en kolossal rikedom, som ibland försatt det i tillfälle att utan lån i alla riktningar genom sina skyhöga berg bryta banor för jernvägar. Väsentliga drifkrafter för upprätthållandet af sagde storartade handelssystem äro en betydlig mängd privata agenturer i alla verldsdelar och dessutom flere för samma ändamål på aktier bildade sällskaper, såsom t. ex. die Schweizerische Exportgesellschaft i Zurich och Union horlogere i La Chaux de Fonds, med sina särskilta betydande agenturer i Turkiet, Syrien, Persien, Singapur, Japan m. fl. ställen. Alla dessa hafva till uppgift och bestämmelse att noga studera de respektiva ländernas smak, fordringar och behof i afseende å produkternas färg, form, mönster m. m, att upptäcka nya och fördelaktiga afsättningskanaler, att med vana och kännedom om orternas förhållanden förmedla alla transaktioner samt att tilloch med uttänka nya moder och varuformer för Japanesare och chinesare, likväl med tillbörliga restriktioner och så försigtigt, som isynnerhet de sistnämndas konservativa hällning erfordra. För sådana planeringsarbeten hade föreningen i Zurich år 1858 uppburit och troligen redan användt tre qvartmillion francs eller hälften at sitt aktiekapital. a , ; Hvad här blifvit sagdt om och från Schweiz är fullkomligt sannt. Men der tillkomma några ytterst vigtiga faktorer, utan hvilka Schweiz helt visst icke skulle hafva uppnått samma höga industriella ståndpunkt, med deraf följande välmåga, som det nu innehar. Först och främst möter här ett betydelsefullt socialt moment. Embetsmannalifvet erbjuder i Schweiz inga lockelser, hvarken genom platsernas antal, aflöning eller anseende. Under det de mera bildade och förmögne samhällsklasserna i andra europeiska länder uppfostra sina söner företrädesvis för embetslifvet, uppfostras desse i Schweiz, i första rummet, för det produktiva och sjelfständiga näringslifvet. Så strömmar till detta hufvudsumman af nationens ej blott förmögenhet, utan ock bildning och intelligens, under det att detta lif, uti andra länder, får nöja sig med smulorna från embetslifvets bord. och när så ett lands andliga och materiella krafter föras in på embetsmannabanan, så blifva de der olyckligtvis till största delen ofruktbara. Många få på denna bana framsläpa ett svagt och beroende lif, derunder de högre krafterna förslappas genom ett andelöst och onyttigt, mekaniskt arbete. Så vakna anspråken på högre löner, medförande nya anslag af det allmänna, hvarigenom ytterligare näringssafter föras in på detta magra fält. Att förenkla sin administration, så att den kräfver så få krafter som möjligt, samt att göra den billigare, är således en hufvuduppgift för hvarje land, som vill framskrida i välmåga. Men inga statens utgifter äro dock jemförliga med kostnaderna för dess försvarsväsen. ,Man skriker, yttrade nyligen en upplyst man, ,så mycket öfver de kolossala utgifterna för staden Pariss ombyggande. De uppgå dock ej till hvad mexikanska kriget ensamt kostat. — Vi tillägga: de uppgå ej till stort mer än kostnaderna för franska försvarsväsendet under ett enda år. Så tala vi äfven i Sverge om kostnaderna för våra jernvägar. De uppgå dock ej till det belopp, som försvarsväsendet kräft på 4 å 5 år! — För kostnaden af en enda kanon kunde man bygga 5 å 6 skolhus på våra landsbygder. Se der anledningen till hela Europas förlamning! Det är militärismens onda ande, som med demonisk hunger utsuger folkens must och märg. Den har i vårt lilla land allena utsugit minst 200 millioner rdr under 10 år, utan att vi ändock hafva ett verkligt försvar. Och likväl är penningebeloppet här den minsta förlusten. En ännu högre ligger uti de förvända begrepp, som dermed näras, beträffande det idoga arbetets värde, och genom de krafter, som dermed blifva detta arbete frånA tT — — — INO br — — — MM O — —