Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 januari 1868, sida 1

Cirefve Filip Königsmark eller Svartsjuka och hämd. ) Af Sophie Bolander. Vid dessa ord upptog hertiginnan törnrosen, som hon vid sitt inträde sett prinsessan gömma vid sitt bröst, och hvilker under deras samtal obemärkt nedfallit på golfvet. Hon närmade sig med den fönstret. — Hvad ämnar ni? — sade prinsessan och ryckte blomman ur hennes hand. — Befria dig från ett minne, som du från denna stund icke bör nära. Denna blomma skänktes dig i går af Königsmark. Den omsorg, hvarmed du förvarat den, och den blyghet, hvarmed du vid mitt inträde sökte dölja den, skulle, om än inga andra tecken tilltalat mig, förrådt ditt intresse för gifvaren. Prinsessan rodnade, och med ögonen alltjemt fästade på blomman, som hon höll mellan sina fingrar, sade hon: Königsmark vann redan, då han som yngling under sina resor besökte vårt hof, er och min faders välvilja, och kar sedermera, stridande i de härar, som den sednare lät uppställa till österrikarnes hjelp emot turkarne, ådagalagt så lysande prof af tapperhet och hjeltemod, att hans beröm ljuder från allas läppar — och jag skulle ensam vara likgiltig för så mycken ära? : — Lägg handen på ditt hjerta och döm om svalget mellan likgiltighet och de känslor, som bo der! Du måste från denna stund bannlysa honom från dina tankar och föresätta dig att icke mera se eller tala med honom. — Ni vet då icke? ... Då han gat mig denna blomma, bad han mig förvara den som ett minne, emedan han snart måste lemna Celle. Kurfursten har kallat honom till sitt hof, och då han efter återkomsten från kriget befinner sig utan anställning och utan utsigter, sedan hans fädernesland, Sverge, Forts. fr nio