rer här kunna bedrifvas hela dagen, torde läsaren få en bild utaf genom följande teckning. Med trainen följer en person, hvilken har ett väl sorteradt lager af diverse frukter, sötsaker, smörgåsar, tidningar, böcker, m. m, Hvarje gång han gör en tur igenom samtliga vaggonerna, medför och utbjuder han någon ny artikel. Går ej det ena, så det andra; köpare saknas sällan, då vår diversehandlare har ett väl sorteradt lager. Tidningarne utdelar han liksom böckerna till påseende och återtager dem allt efter som de ej finna afnämare. Af värdefulla arbeten, som sålunda tillhandahöllos. sågos Shakespeares Work, Tennisons, Longfellovs, Miltons, Byrons, m. fl. alla inbundna i praktband. Dertill romaner af de mest kända namn samt Harpers-Weckly, Monthley eller Bazar, m. fl. Stannar tåget vid någon stad, der tidningar utdelas, så har vär kolportör genast något nytt, som ovilkorligen går åt. Dylika försäljare göra mycket goda affärer och träffas på alla banlinier öfver hela landet. Vår väg går från Chicago till Portland. Man passerar Westerns bördiga slätter, ser huru höförråden för vintern stå uppstackade på ängarne, hvilka äro planterade tätt med höga och lummiga äppleträd; man kastar åter en blick på de stora, gula pumporna, hvilka ligga talrika som svampar på dikeskanterna, och bildar sig så en föreställning om jordbruket i dessa trakter. En mängd af boskap erhåller, ännu i det fria, ett godt bete; boningshusen utmärka sig för enkelhet såväl till det yttre som inre, ty jordbrukaren lägger här mest vigt vid att presentera vackra och goda alster utaf sin egendom och använder derför kapitalet mera derpå än på öfverflödiga beqvämligheter. Sceneriet vexlar lika hastigt som trainen ilar framåt, och snart synas åter Canadas skogbeväxta nejder. Vid Islard Pond är gränsen till Maine. Morgonen var kall och ruskig, med snö och blåst, så att samtlige passagerarne väl behöfde en god fruost. Detta erhöll man äfven efter åtskilligt bråk, i det restaurationerna, som voro belägna på ett ej ringa afstånd från stationen, till densamma nedsändt med ringklockor försedda bud, hvilka under ropen vföljen oss togo passagerarne med sig uppför den mängd af trappor, som ledde till de bredvid hvarandra belägna matställena. Här fick man nu erfära bevis på Yankees fyndighet, då konkurrenterna började hvar för sig ropa: gå ej längre, om ni vill hinna åter till trainen. Ett virrvarr uppstod, men under detsamma följer man ändå med, och samtlige 3:ne restauranter få kunder. Sedan man väl försett sig och återvändt till stationen, befanns tiden vara mer än tillräcklig, enär alla passagerarnes effekter skola undersökas af amerikanska tulltjenstemän. På eftermiddagen samma dag var jag i Portland och en timma derefter ombord å ångfartyget Dirigo för att afresa till Newyork. M. RB. — ANOS