Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1867, sida 3

Landaorten. Gesle d. 21 Dec. 1867. (Från IIandTidningens korrespondent). Ehuru Gestrikland i administrativt hänseende är sammanslaget med en verklig norrländsk provins till ett län, så har det mindre af norrländsk natur och klimat, än den till Svealand räknade grannprovinsen Dalarne. Under det en del af Dalarne i år delat de öfriga norrländska provinsernas sorgliga öde att se sina skördar bortfrusna, så har Gestrikland, ehuru någon del af vårsäden, tillfölje af den sena sådden, ej hann mogna tidigt nog, för att kunna såsom säd inbergas, likväl undgått att se sina skördar utsatta för frostens härjningar. I stället för att dela det öfriga Norrlands behof af understöd, hafva samtliga kommunerna inom provinsen med berömvärd ifver gjort insamlingar till de nödlidande i de norra länen, Likväl råder bär mycken nöd, tillfölje af de onaturligt uppdrifna priserna på lefnadstörnödenheter, och stora skaror af bettlande kringströfva såväl i staden som på landet. För jordbrukaren såsom producent af lifsmedel och som i allmänhet fått en välbergad, om än ej riklig, skörd, måste det, enligt protektionisternas åsigter, vara en fördelaktig tid; de vinna ansenligt på de högt stegrade lifsmedelspriserna, under det bruksarbetarne och de mindre handtverkarne samt de lägre, ringa aflönade tjenstemännen knappast kunna bereda sin och de sinas utkomst, för att ej tala om den stora proletärskara, som är antingen helt och hållet eller nära i saknad af all arbetsförtjenst. Men det är ju så protektionisterna vilja lyekliggöra landet! De hafva sednast höjt sin röst för det s. k. jordbruksintresset och yrkat skyddstullar för lifsmedel. Omständigheternas magt har nu, utan attskyddstullar behöfts, skyddat detta ,jordbruksintiresse och visat, hvarthän ett konstladt skydd skulle leda; huru det är den stora massan af befolkningen — hvilken under goda förhållanden endast genom ett ihärdigt arbetekan förskaffa sig ett tillräckligt tarsligt uppehälle —-yom, under tider af skydd för särskilda yrken, måste lefva i nöd, för att skafta dessa yrken en otillbörlig vinst. Om sådane hårda tider, som den närvarande, behöfvas, för att på ett slående sätt för alltid tillbakavisa de en