Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1867, sida 2

and räknas med — råda öfver 1, 250,000 oldater; ryska armåen belöper sig tilll: 35,000 man, som emellertid enligt ryska l! ekryteringslagen kunna ökas till I, 300, 000 nam. Det förslag till franska armåens rerganisation, som nu förelagts lagstiftande örsamlingen, begär: 1) En aktiv krigshär vå 800,900 man, hvaraf 400,000 skulle ara under fanorna och 490,000 stå i reerven; 2) ett mobilt nationalgarde på 148,000 man; tillsammans 1,248,000 man. ,Constitutionnel motiverar derefter förslasets särskilda bestämmelser om utskrifninsen af rekryter, om den 9:åriga tjenstetilen, om reservisternas tillåtelse att gifta sig under tjenstetidens sista tre månader samt om bildandet af det mobila nationalgardet. Om sistnämnde punkt yttrar idningen: Införandet af ett mobilt naionalgarde har, till följe af mycket allrarsamma eventualiteter, blifvit en nödindighet. Patriotismen kan göra underk, men på den ständpunkt, som militärorganisationen nu hunnit hos alla natoner, är det nödvändigt, att hvarje medborgare, som landet anförtror vapen. förår att använda dem med precision, i indelse af ett försvarskrig. Det mobila nationalgardet ett af landets bålverk; man kan jemföra det med de befästninsar, som äro afsedda att betäcka våra hamnar och militäretablissementer genom sina batteriers eld, men från hvilka i verkligheten, måhända under århundraden, icke lossas ett enda skott. ,Säg mig hurudan din utrikes politik är, och jag skall säga dig huru din milirlagstiftning bör vara; eller säg mig det stuänmda, så skall jag säga dig det förra. Så yttrar sig Girardin i afseende på förslaget till armöens reorganisation och karakteriserar det nuvarande kejserliga systemet på följande sätt: , Det är icke krig, men likväl icke heller fred; det är icke tyranni, men likväl icke frihet; det är ingen gammal, men icke heller någon ny regime; det är icke olikhet inför lagen och likväl faktisk olikhet; det är ett mischmasch, hvaruti ingen enda stor princip är förherrskande. Såsom förklarad fredsvän afsky vi kriget; men ännu långt mera afsky vi detta sjukliga och bräckliga tillstånd, i dag fred och i morgon krig: Krimkrig, italienskt, kinesiskt, cochinkinesiskt, mexikanskt krig, hvilket allt utvisar vacklande och osäkerhet samt åstadkommer milliarder af statsutgister. Som bekant är, har Ollivier ånyo ingått i oppositionens leder, och detta synes hafva än mera närmat honom till prins Napoleon, som nyligen hos honom gjort en Politisk visit, hvilket väckt ett visst uppseende. Olliviers gamle gynnare, grefve Walewski, börjar äfven att alltmera träda i förgrunden, och mången tror, att han oförtöfvadt skall efterträda markis Moustier som utrikesminister. Vid hofvet intrigeras för öfrigt ,, mera än vanligt?, och detta hufvudsakligast i en riktning, nemligen mot Rouher. Man förmodar, att Persigny här har sin hand med i spelet, men föga sannolikt är, att detta skall uttränga statsministern ur kejsarens nåd. Två franska pansarfregatter skola vid Gibraltar sammanträfla med den eskader, som från Mexiko afhemtat Maximilians lik; dessa franska fregatter skola medfölja aska eskadern till Triest.