Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 december 1867, sida 2

Aftonbladet innehällerfterföljande framställning, å hvilken vi taa oss friheten fästa styrelsernas för vår barmhertighetsanstalter synnerliga uppärksamhet. Om, såsom vi hoppas, en soppokning här kommer att under vintren större: utsträckning anordnas, så bordealltid försök göras med det nu så varn förordade soppmjölet. Aftonbladets uppits lyder sålunda: Friherre von Vegestkes soppnijöl. Då förliden höst vidsträcla trakter inom vårt land hemsöktes af svår missvit, då priset på brödsäd och potates steg nästan agligen, då följaktligen alla de obemedlade gingen svår och dyr tid till mötes, så gjorde sig frihO. G. E. v. egesach, som är en gammal manned det lvilligaste hjertelag, den frågan: ,,Ka man ej utfinna ett lefnadsmedel för de fattiga, en gång närande och billigt? Han visste att påandel är den fattiges föda under dyr tid till tor del ,,vattvällingensom, då mjöloch mjöllillgängen är knapp, utgör ett ytterst svagt födoäme; han började så att experimentera. och kalkyla, och kom slutligen på den iden att bereda e ,,8oppmjöl, hvilket — vi kunna försäkra det motsvarar de ofvan antydda fordringarne. In delgaf sin upptinning åt den i hufvndstadi bildade undsättningskomitön för de nödlidand i Norrland. Komitön tog noggrann kännedo om det ifrägavarande soppmjölets beständsdela och pris, och, erkännande ,att menniskan ick lefver allenast af bröd, inköpte komiten efter had betydliga partier af detta soppmjöl, hvilka ill olika nödorter afsandes. Åtskilliga mera verkanma fattigvårdsstyrelser och enskilda personer:eqvirerade ätven stora qvantiteter soppmjöl, ochtrih. v. Vegesach har från många reqvirenter mot git loford för varans utmärkta beskaffenhet. Vi göra ingen hemlighet af at när detta soppmjöl först omtalades, uppstod ås oss stor misstro mot detsamma. Just det billa priset alstrade denna misstro. Under åtskilliga mindre dyraår än det innevarande, ha vi sett -SODPKOkmgsinrättningaretableras, alltid medförande en tyg kostnad för anläggarne, men sällan i verklighten motsvarande ändamålet — hufvudsakligen deäöre, att då de inrättas i mindre skala, så bli d:alltför dyra relativt till den produkt de lemnanch anläggas de i stor skola och således afsedda 5r ett större antal konsumenter, så nödgas ett etydligt antal af dessa gå lång väg och använd. för mycken tid till soppathemtningen. Verkställe den under den kallare årstiden — och det är dåsom kokinrättningarne företrädesvis anlitas — 4å blir nvoppan under hembaringen kall och måst då ånyo uppvärmas i hemmet. Quantitetgn år ofta ersätta araliteten. i detta som i så mång: andra fall. Dertill kommer, att den fattisoppa, som på inrättningen blir öfver från den ena dagen till den andra — och det inträffar oh, om ej alltid — blir ändå mindre smaklig, synerligt smaklig är den väl sällan, och händer det tt reqvirenterna ibland bli flere än päräknatt så förtunnas Soppan på stället alltmera, men tapr slut gör den sällan. Några af dessa olägonheter antgo vi att frih. v. Vegesachs soppmjöl äfven skullehafva — och för resten dels sakens nyhet, dels Sppmjölets billiga pris verkade på ossMen så fästes vår uppmärksambt derpå, att soppmjölet kan användas i hemme, att sjelfva koknivgen upptager en kort stund, ich att soppan erhålles varm i hemmet, samt att tilagningen afpassas efter de ätandes antal. Deukan äfven gåras mer eller mindre kraftig medåt större eller nindre tillsats af soppmjölet, all ester råd och lägenhet. Våra ,betänklighejerst (fordemar veko således undan ju mera vi satte oss in isakn, och samma, rfarenhet ha äfven andra gjort, Då nu on portion af frih, v. Vgesachs soppmjöl, inlagd i paket, innehåller 5 rt, och detta nvispas precist som vid vanlig välngskokning i 30 kubiktum vatten, så erhål es, lär kokningen ir verkställd, fult elt halft stop två djupa allrikar) soppa. Men hvad kostar lå detta halftop? Jo — veden icke beräknat — tre öre! Men — invänder man — och vi ekänna, denna nvändning gjorde äfven vi — kar denna soppa vara smaklig? har den någon smak! Ja — svara vi efter anställda protätningar — len har en ganska god och krafti smak, fullt emförlig med flera och bättre än mnga ,inrättingssoppor-, som vi pröfvat. Detta omdöme ha i hört uttalas af flera välbehållna abetarefamil