seende på klagandernes lönevilkor, föredrogs och lades till handlingarne. Med posten hade till Stadsf:e ingått en skrifvelse från en bestyrelse, som blifvit tillsatt i och för ett projekt till byggande af en jernbana mellan Hvetlanda och Östersjön, med hemställan, att detta projekt måtte af Stadsf:e understödjas. Fullm:e beslutade öfverlemna denna skrifvelse till IIandelsföreningen, för inhemtande af dess yttrande Hr von Sckoults anmälde, att han vid det sednast hållna allmänna mötet å Bloms sal erhållit uppdrag att hos Stadsfullmäktige väcka förslag i afseende dels å skattelindring för mindre bemedlade och dels å törändring i sättet för kommunalval härstädes. Med anledning häraf inlemnade hr v. Schoultz nu fem olika motioner, hvilkas ordalydelse vi i morgon bli i tillfälle att återgifva. Sedan dessa motioner blifvit begärda på bordet, begärdes ordet af Ilr Berger, som förklarade, att han förenade sig med dem, som be; dö al br v. Schoultz väckta motionernas bordläggning; men att tal:n emellertid ej ville underlåta att redan nu uttala sin enskilda åsigt såväl om den form, i hvilken förslagen tillkommit, som äfven i någon mån om sjelfva hufvudsaken. Förslagen hade, som bekant, tillkommit tillfölje af å ett af de s. k. skattemötena fattad resolution, Pesaa möten åter hade tillkommit på så sätt, att åtskilliga personer sammankallat dem inom samhället, hvilka vore missbelåtna med de dem påförda kommunalskatter. Det vore ej att undra på, att mötena, med en dylik skylt, skulle få ett så talrikt antal deltac. som händelsen blifvit; snarare måste man j vånas öfver, att Bloms sal kunnat rymma alla j: de missnåjda., ty få äro väl de, som kunna sä gas vara ynöjda med dem påförda skatter. I öfrigt hade många af de, som besökt mötena, infunnit sig af ren nyfikenhet, medan andra åter gjort det efter klar och tydlig kallelse. På de utlysta mötena har man emellertid icke inskränkt sig till att behandla beskattningsfrågan, utan dell personer, hvilka sammankallat dessa möten, hal, derjemte beredt sig tilifälle att få framställa hela sin i ! opposition, enhvar i hvad som varit honom kärast. Om allt detta vore dock mindre att säga; men tal. måste inlägga en bestämd protest emot, att en samling af den beskaffenhet, som den ifrågavarande, uppträder med anspråk på att i samråd med de lagliga myndigheterna omhändertaga kommunens angelägenheter. Vidare måste tal:n ogilla, att mötet gjort anspråk uppå att inom Stadsfullmäktige förskaffa sig eh egen organ, som handlar på dess order, men ej af eget lifligt intresse för saken. Takn kunde således i de väckta motionerna icke se en önskan af en värd kollega, och protesterade allvarligt emot, att det skall tillåtas att på sätt som skett uppfatta Stadsfullm:s ställning. Detta hvad formen beträffade. Hvad sjelfva saken anginge, så vore den klagan, som här förnummits ryga skatter, fullkomligt orättvis. l Skatterna äro ej högre här än i andra afrikets städer. I I Det finnes visserligen några få kommuner, derlg 1 allsinga kommunalskatter äro pålagda, men dessa äro sådana, der ej heller tillfälle till förvärf sin-! nes. Ännu orättvisare är det att påstå, det sta-? dens medel ej blifvit väl eller riktigt förvaltade.h Ett dylikt generelt omdöme, utan allt stöd af fak-o tiska bevis, är emellertid ej gerna möjligt att ve0 derlägga. Slutligen — måhända det vigtigaste af allt -— har man velat göra gällande, att personlighetsprincipen borde tillämpas vid kommunalva-i len. Dema princip är, i hvad beträffar den eko-J nomiska förvaltningen, numera fullkomligt underkänd i andra länder, ja tillochmedji det fria Amerika, der den endast tillämpas i afseende på det 9 politiska. Vore det således klokt att nu söka här införa hvad som annorstädes, på grund af en bedröflig erfarenhet, förkastats. Såsom ett exempel uppå, hvart, tillämpningen af personlighetsprincipen leder, amförde taln. härvarande Domkyrkoförsamling, inom hvilken denna princip i fullaste mån tillämpas i s1 ekonomiska angelägenheter. Medan de utlysta s. sammanträdena med nämnda församling i allmänhet äro så fåtaligt besökta, och alltså församl:s allmänna angelägenheter omfattade med så föga intresse, att ledamöter mången gång måste inkallas från gatan, för att beslut skall kunna fattas, ser man deremot andra sammanträden, vid hvilka något ärende är i fråga, som rörer en eller annan i rson, ytterst talrikt besökta. Vid hvarje ille möter kyrkorådets försök att återhålla onödiga utgifter det kompaktaste motstånd. Vill man ha beskattningen tung, så är tillämpningen af personlighetsprincipen i ekonomiska angegenheter just rätta sättet dertill. — Till sist amböll taln den beklagliga följden af de s. k. .skattemötena, att enigheten mellan den arbetande klassen och de förmögnare städes blifvit genom mötena svårt rubbad. Denna enighet har hittills varit Göteborgs perla och framhållits såsom ett mönster för andra städer. Ansvaret för enighetens rubbande hvilar på dem, som förorsakat detsamma. (Starka bravorop.) Hr v. Schoultz genmälte, att hr Berger alldeles missförstått hans ställning såsom förslagsställare. Motionären hade med full egen öfvertygelse om sina motioners riktighet väckt desamma och ämnade försvara dem tum för tum. Beträffande sar,. 1 hågan för ,,en stat i staten vore talaren äfven af annan åsigt än hr B. Det är stadens röstberätti1 gade invånare, som äro Stadsfullmäktiges hufvudmän, och på de utlysta mötena har man funnit dessa förstnämnda mera fullständigt representerade än någonsin tillförene. Att med stöd af så beskaffade mötens beslut göra framställningar hos! Stadsfullmäktige, vore således fullt lämpligt. Far6 hägorna för split, oenighet eller brytningar inom! samhället ansåg talaren fullkomligt ogrundade. Hvad hr B:s yttranden i afseende på personlighetsprincipen beträffade, hade talaren ej funnit sig af desamma öfvertygad. Här vore emellertid ej 6 tillfället att vidlyftigare behandla denna fråga, utan ville talaren sluta med den anmärkningen, att det ej är i de s. k. ,fantasternas program — 3 personlighetsprincipen — som en fara ligger, utan i motståndet mot detsamma. ; Sedan härefter motionernas bordläggande beslutats, åtskiljdes Stadsfullmäktige kl. omkring 2 e. m. — Examina. I Onsdags hölls en afslutningsexamen uti hr B. C. Rodhes Primäjrskola, som redan växt till ett antal h lärjungar af 48, hvilka äro tördelade påy 2:ne afdelningar. Denna ungdom, som befi står af både gossar och flickor, håller sig! d mu under 8 år, hvadan också undervisningen rör sig omkring åskädningsöfnin-a gar, innanläsning. skrifning och räkningsa samt muntliga berättelser ur naturläran, å m. m. eller på ett område, der skolans l föreståndare, hr Rodhe, haft förut tillsälle s att visa sin stora förmåga såsom barna-I lärare. — Det är hr Res afsigt att utvidga skolan med ett par ytterligare årsklasser, allt med gossar och flickor gemensamt, och vi önska honom dertill lycka, aå förvissade, att den förenade underrisnin-n sen skall lända både gossarne och flic-h korna till båtnad. J De små lärjungarne hemsörlofvades med tj ett bjertligt tal af domprosten Wiesel-sy gren. h— Jernvägstrasiken. Sedan snöplöjning och skottning i går eftermiddag fort-so. satts utmed hela linien, blef banan i dess! al A AA —