Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 december 1867, sida 2

kl. 10 ull 2 f. om, (19256) Amerika, VIII. (Från redaktionens korrespondent.) istorisk återblick. — Chikagos folkmängd och aflärsförhållanden förr och nu. — Otrolig tillväxt. — Scener ur stadslifvet. — Randolph Street. — En middagastund på börsen. — IIuru priserna regleras. — Äffärslifvet uti trappgången. — Auktioner i det fria. — Ett lätt sätt att realisera under inköpspriser. — The Court House. — En promenad 140 fot i höjden. -Eldsvåda. — Brandväsendet. — Vattenledningen. — Calisorniavjn. — Lagerbeersalonger med bilder ur verkligheten. — Politiska förhållanden. — Ett massmeeting. Hvem skulle kunna tro att en stor stad kan uppväxa på den otroligt korta tiden af omkring 40 år? Och likväl är detta förhållandet med Chikago. År 1830 räknade staden 70 innevånare, och historien från den tiden omtalar huru endast ett par byggningar funnos på den plats, der det nuvarande Chikago är beläget. Stället kallades då .Wolfs Point, och de två mest framstående personer, hvilka derstädes nedslagit sina bopålar, voro tvenne min, hvilka, enligt berättelsen, hade tavern eller värdshusrörelse. Samuel Millers och Elijha Wentworths namn hafva ålunda blifvit bekanta, den sistnämndes ännu mera, då general Scott under BlackIIavk-kriget hos honom hade sitt bufvudvarter. I närheten fanns ett mindre fäste, kalladt Fort Dearborn; sedermera tillkommo skolhus och kyrka, men för öfrigt saknade platsen då ännu all vidare betydelse. Dels genom det gynnsamma läget, dels genom den bördiga jordinånen, tilltog dock invånärnes antal för hvarje år. De allt mer tillväxande iuflyttningarne beredde landet en rik och god äring, hvilken sökte sin afsättning der den lättast kunde finna kommunikationer. Så banade sig snart allt ifrån vestern väg till Chikago; och dymedelst blef här centralpunkten för handeln och rörelsen i hela denna af naturen så yppigt utrustade trakt. Dertill kommo de stora och väsendtliga förbättringar, som transportmedeln år från år erhöllo, och blefvo dessa i hög grad den häfstång, som ytterligare höjde stadens ärde såsom handelsplats. Inom en kort tidrymd banade sig lokomotiverna väg uti alla riktningar, och vattendragen fylldes af seglare, hvilka alla drogo dryga laster till och från staden: För att gifva en hastig bild utaf det affärslif, som herrskade förr och nu, vill jag anföra några siffror, hemtade ur beättelser, hvilka jag erhållit af sekreteraren i Board of Trade, mr I. F. Bea Stadens folkmängd har tillväxt i följande proportioner: År 1830 funnos här, såsom ofv: sades, 70 invänare och 20 är derester 29.963. Tio år sednare eller 1560 uppgick denaa siffra till 10,973, en numerär som uu vuxit till 220,000. Kan väl detta vara möjligt? torde mången med förvåning utropa och tilllägger: hvarmed skall denna menniskomassa kunna lifnära sig, eller betrygga sin materiella stens? Iärpå vill jag nu låta mr Beatys tablåer gifva svaret. Skeppningen af spanmål utgjorde: Reseskildringar från England och 1838 78 bushel. 1848 3,001,740 1858 20,035,166 — 1866—67 66,736,660 Samma förvänansvärda utveckling möter, då man betraktar jordbrukets binäringar, kreatursskötseln öch mejeriproduktionen, Må siffrorna äfven här tala. År 1558 tillfördes 540,486 lefvande och slagtade svinkreatur samt 140,534 lefvande slagtoxar. Uti innevarande års uppgifter, iknade till d. 31 Mars, upptages tillförseln ill ej mindre än 1,341,656 svinkreatur och 373,277 slagtoxar samt 206,186 får och 9,126,825 skålpund smör. I och med handelns förkofran har naturligtvis äfven staden utvidgats, och presenterar den nu en af de vackraste och mest storartade städer uti Amerika. Läget vid Lake Michigan och Chikago River, som delar staden uti tvenne hälfter, gör alt rörelsen ej är så koncentrerad, utan mera utvidgad. Också märkas allt för väl olägenheterna utaf den slodarm, som genomskär sjelfva staden, ehuru öfver Jernhard på väg till Berlin, — eller rättare sacdt till ÄÅnnanity