Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1867, sida 2

tukta baktalaren. Denna domstols utslag) skall blifva offentliggjordt. Kejsaren af Österrike har skänkt staden Paris en vas af bömisk kristall. med guldfot och prydd med ädla stenar. För någon tid sedan berättades det satt staden Paris skall blifva nödsakad satt upptaga ett lån för att konsolidera ssin sväfvande skuld. Denna skuld är 470,000,000 francs, och större delen af densamma -har gjorts i form af korta vexlar eller, såsom de kallas, ,anvisningar på stadens inkomster, utan något slags laglig autorisation och utan någon kontroll af de skattskyldige. Nämnda belopp, lagdt till stadens konsoliderade skuld, gör en skuldsumma af inalles 984,000,000 francs. År 1847 var stadens skuld endast 129,000,000 francs. ENGLAND. Angående demonstrationerna i Dublin med anledning af de tre feniernas afrättning i Manchester, skrifves från London den 9 dennes: , Trots det ogynnsamma vädret hålls i går (Söndagen) ett stort ssorgetåg i Dublin. Efter lägsta beräkning bestod tåget af minst 16,000 personer, hvaribland 3 å 4,000 fruntimmer; andra suppgifter säga 25 å 30,000 personer. De flesta buro gröna kokarder, skärp eller dylika emblemer af irländska färgor. I sspetsen för tåget buros tre likkistor, på hvilka man läste de afrättade seniernas namn, och derefter kom en lång rad sorgevagnar. Elfva musikkårer blåste omvexlande psalmer och nationalsänger. Tåsget begaf sig till kyrkogården Glasnavin, sder Jolat Martin höll ett häftigt tal mot Englands brottsliga politik och betecknade de tre feniernas afrättning som en gerning, hvilken härrörde från , engelsmännens tyranni och mordlust. ,England — sade han — hade af fruktan och hat tillintetgjort Irlands sjelfständighet. Irland är utsatt för större nesa, utplundring, utarmande och förtryck, än någonsin något annat folk. Men irländska män, som af anglosachsiska bödelsknektar blifvit förjagade från sina hem, hafva i Amerika lärt vapenyrket och äro bestämda för att förklara England krig. Härigenom hafva tyrannerna fått en ny skräck, och derföre ha de tillgripit justitiemordet för att skrämma bort den gröna öns tappra söner, 0. s. v. Talaren höll ett långt tal i denna stil. Lugnet stördes dock icke; trupperna stodo under vapen i kasernerna, men det gjordes icke bruk af dem. Utom den feniska sorgeprocessionen i Dublin (i hvilken äfven 10 soldater i uniform sägas hafva deltagit) hafva dylika upptåg äfven förekommit i Limerick, Skibbereen, m. fl. ställen. I kyrkan hållas böner för de afrättades själaro; en katholsk prest yttrade, att det icke vore någon förbrytelse att ,,hedra dessa patrioters minno, enär sjelfva premierministern förklarat, det intet lagridrigt funnes deruti. De i Liverpool boende irländarne umgås med planen till en mycket storartad demonstration, men det säges, att autoriteterna hafva till plan att uppträda deremot. I geografiska sällskapet upplästes den 10 dennes ånyo en del bref, hvilka gåfvo ny näring åt förhoppningarne, att Livingstone skulle vara vid lif. D:r Kirk hade från Zanzibar rest till Bagamoyo, för att taga närmare reda på ryktet, att en hvit resande varit sedd i trakten af sjön Tanganmjeka. I ett bref af den 9 Oktober skrifver Kirk, att utom den förste sagesmannen har han talat vid två andra infödingar, som sett den nämnde resanden i landet Marungen. Bestämdare uppgifter finnas i ett bref af den 11 Oktober till Murchison. Enligt detta hade den hvite resenären i fem dagar uppehållit sig på den plats, der karavanen befann sig, hvarefter han begifvit sig norrut. Han hade kompass och andra instrumenter med sig, talade Suaheli-språket, likväl ofallkomligt och med Nyassa-dialekten, ,just som d:r Kirkk, — som sagesmännen uttryckte sig, Detta stärker suppositionen, att Livingstone verkligen är den ifrågavarande hvite mannen. I begge brefven uttalas den säkra förhoppningen, att Livingstone skall komma till rätta, och i det ena brefvet anmärkes, att han skall blifva den förste resande, som genomrest afrikanska kontinenten från Godahoppsudden till Nilens mynning. , Sannolikt — så heter det — skall Livingstone fortsätta sin vandring längs Tanganyikasjön till Albert Nyanza och vidare norrut til Nilen. AMERIKA. Man torde påminna sig, att man vid Queretaros fall ansåg Lopez förräderi vara förnämsta orsaken dertill. I ett skriftligt försvar, stäldt till hans medborgare och hela verlden. sökte Lopez bevisa osann