Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1867, sida 2

ÅA 200 Ye å1l SATIR MV, IUn0CIHIN och Algier, samt biskopen af Chalons. Göteborg d. 16 December. Red:n har med synnerligt nöje emottagit följande sakrika framställning: På landshöfdingen, grefve Sparres förslag ha fabrikanterna inom Mark, på ett i Borås hållet, talrikt besökt möte, öfverenskommit om att utsända tvenne personer till Norra Amerika, för att inhemta underrättelse, huruvida sådane fabrikater, som tillverkades i Mark, kunde med fördel derstädes afsättas. Till bestridande af kostnaderna härför hade genom subskription sammanbragts 3,500 rdr, men då ett liknande belopp ytterligare erfordrades, beslöts att en petition om understöd af allmänna medel härför skulle till regeringen insändas. Om fabrikanterna på sin egen bekostnad velat utsända agenter verlden rund, hade ingen kunnat hafva något härom att på minna, enär det onekligen varit deras ensak att uppsöka nya och förmånliga afsättningsplatser. — Men när anspråken gå derhän att man af allmänna medel begär understöd härtill, då är det åter allmänhetens rätt att blanda sig i saken. Här är det visserligen endast fråga om ett så obetydligt belopp som 3,500 rdr, men då det icke är mer än några dagar sedan vi läste att regeringen hade för afsigt, för inhemtande af kännedom om svenska industriartiklars möjliga afsättning i Kina, ditsända löjtnant Annerstedt, som för detta uppdrag lärer fått ett anslag af icke mindre än 32,000 rdr årligen, så kan, enligt ins:ns mening, den ganska betänkliga åsigten komma att göra sig gällande, att det är det allmännas pligt att bekosta företag af denna art. Onekligen vore det ganska beqvämt och särdeles billigt för våra fabrikanter, om regeringen af statens medel ville bestrida kostnaden för deras åt verldens olika ändar utskickade agenter; men det är väl de sjelfve, som böra i första rummet efterhöra hvar deras fabriksalster kunna bäst och fördelaktigast afsättas. Det är väl också obestridligt, att om, efter en lång undersökning, det skulle visa sig att en export af svenska industriartiklar icke kan göras utan förlust till Amerika, så hade det allmänna fått göra en uppoffring, hvaraf hvarken staten eller de enskilda fabrikanterna haft den aldra ringaste nytta. Hvad nu speciellt angår grefve Sparres förslag, så torde det vara förspilld möda och kostnad, att under nu rådande protelrtionistiska tullförkållanden i Amerika söka bereda en afsättning der för väfnader från Mark. Protektionisterna i Amerika hafva, liksom deras själstränder i alla länder (de svenska icke att förglömma) af omtanka och ömhet för egna landsmän, visligen sörjt för att tullen på utländska varor af samma slag som de sjelfva tillverka, blifvit satt så hög, att importen, der den icke härigenom rent af förbjuder sig sjelf, ytterligt inskränkes och försvåras. I att uppgöra en protektionistisk tulltaxa hafva amerikanarne visat sig vara mästare; deras tariff är så omständlig och tillkrånglad, att den t. o. m. öfverträffar den svenska, under protektionismens mest lysande dagar. Detta förhållande skall blifva för enhvar klart blott genom det korta utdrag af den amerikanska tariffen, som vi vilja härnedan meddela: Alla rafnader af bomull: Oblekta, ofärgade, i finhet icke öfver 109 trådar på qvadrattummen (varp och väft räknade) och i vigt uppgående till minst 5 ounces för qvadratyarden, skola i tull betala fem cents per qvadrat-yard, blekta fem och en half cents per qv.-yard, färgade, målade eler tryckta fem och en Half cents per qv.-yard, med tillägg af 10 4, af värdet. För finare och lättare väfnader, i finhet icke öfver 200 trådar på qv.-tummen (varp och väft räknadt): oblekta sem cents per qv.-yard, blekta fem och en half cents per qv.-yard, färgade, målade och tryckta fem och en half cents per qv.-yard, . med tillägg af 20 4, af värdet. Öfriga slag af bomullsräfnader, hvaribland klädningsoch byxtyger, i finhet icke öfver 100 trådar på qv.-tummen (varp och väft räknade) och i vigt uppgående till minst 5 ounces per qv.-yard: oblekta sex cents per qv.-yard, blekta sex och en half cents per qv.-yard, färgade, målade och tryckta sex och en half cents per qv.-yard, med tillägg af 10 4, af värdet. För finare eller lättare väfnader af förenimnde beskaffenhet, i finket icke öfver 200 trådar på dv-tummen (varp och väft räknade): oblektå sex cents per qv.-yard, blekta sex och en halt ponte nar Av vard