Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1867, sida 3

Litteratur. Riksrådet och fältmarskalken m. m. grefve Fredrik Axel von Fersens historiska skrifter. Utgifna af R. M. Klinckoeuoström, öfverste. Första delen. Detta arbete är ett bland de märkligare, som i våra dagar utkommit. Fältmarskalken v. Fersen var en af frihetstidens mest framstående och betydande män, djupt invigd i denna tids alla politiska förhållanden. Nu är det ej memoirer öfver denna tid, som han skrifvit, utan det är rentaf tidens historia, och detta med en stil, som är jemförlig med vår egen tids bästa skrifsätt. Det är då endast att undra öfver, att ett sådant arbete icke varit offentliggjordv långt före detta. Såsom man lätt inser, måste här förekomma ganska många hittills dels obekanta, dels endast dunkelt kända detaljer till den märkliga epok i Sverges historia, som ligger emellan konung Carl XII:s död och Gustaf III. Det är ett tidskifte tillika, som äfven derföre varit mindre studeradt, att sinnet dervid uppfylles af så djnpt vemod, att man ofta saknar mod att fullfölja läsningen om dessa bedröfliga händelser. Grefve v. Fersen tillhörde hattpartiet och hans bedömande af motpartiets män, t. ex. Arvid Horn, lärer väl ej vara fritt från subjektivitet. I den ömkligaste dager framträder dock Fredrik I, rörande hvilken grefve Fersen anför drag, som göra honom till rent ut sagdt en usling. Grefve v. Fersen lemnar ett ögonvittnes berättelse om den sorgliga historien med dalkarlarnes härnadståg till Stockholm i Juni 1743, som kostade flera tusen af dem lifvet, sedan de under några timmar voro så herrar öfver staden, att sjelfve kung Fredrik ordnat allt för flygten till något landtställe vid Mälaren. Dalamännen hade, yttrar förf:n, mycket lätt kunnat framtvinga den danska kronprinsens val, om de haft någon ledare, som förstått saken. Nu besegrades de lika lätt som en oordnad fårskock och fingo dyrt pligta för detta försök, att tillsätta en ny regent. Likaledes berättar förf:n noga om generalerna Lewenhaupts och Buddenbrocks