Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1867, sida 2

tar. Bern efter ljudet af galopperande häs hard kom gråtande emot oss. — De ha också bortsläpat herr baronen Det var inte gensdarmer, utan röfvare! Han berättade för oss, att han tala med ers nåd, som befallt honom att upp söka en fremmande herre; men han hade ej träffat honom, då han plötsligt hört rop och vapenklang, hvarvid han skyndat fram och sett att gensdarmerna kullkastat en herre samt förklarat att de måste binda honom, om han ej följde dem godvilligt Gossen hade skyndat efter hjelp, men då han återkom med baronen voro alla borta. Från ett annat håll framsprängde en trupp gensdarmer och omringade baronen — Åh, friherre von Aschen! Ni är arresterad, min herre. — Aldrig godvilligt! hade baronen ropat. — Vi nödgas då binda er. Då hade unga baron besinnat sig och skrattat. — Nå, välan då. Det blir väl inte så hett som vid Ligny eller Belle-Alliance. Adiö, gosse, säg onkel hvad som skett, och att han hade rätt, men att det rätta, det tyska rätta, dock slutligen skall taga ut sin rätt. Dervid hade han svingat sig upp på en häst, och de sprängde bort med honom. Då inspektoren hade yttrat detta, måste domherrn le, — Sade den redlige Gisbert detta? Hvad visste han väl förr om politik och Tysklands rätt? I dag blir han med ens en tysk patriot, drömmer om rätt, kanske om en tysk republiks srartrödgyldene baner. Hm, hvem frammanar demagoger, republikaner och slutligen republiken sjelf?