Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1867, sida 2

Göteborg d. 12 December. För ett par dagar sedan meddelades den uppgiften, att regeringen beslutat utskicka en premierlöjtnant Annerstedt till Kina, för att undersöka om i dessa trakter funnes någon utsigt till afsättning åt svenska produkter, hvaraf hr Annerstedt höll på att insamla profver. I sammanhang härmed nämndes, att hr A. erhållit det rundliga anslaget af 32,000 rdr om året, hvilket skulle motsvara den summa, hvarmed ett blifvande konsulat i Kina komme att underhållas. Om vi ej misstaga oss står detta regeringens försök, att utvidga handelsområdet för Sverges produkter, i sammanhang med det ofta åberopade exemplet från Schweiz, hvars exportförening, förmedelst dess till aflägsna länder spridda agenter, beredt åt detta lands industri stora förmåner. Skillnaden är dock den, att ifrågavarande förening är ett rent enskildt företag och att dess agenter äro praktiska yrkesmän på handelns område. När Schweiz utsände två män till Japan, att taga kännedom om hvad som der kunde afsättas, lärer den ene af desse män varit en skicklig ur-fabrikant, och resultatet har blifvit, att Schweiz nu afsänder till nämnda ö-land betydliga qvantiteter ur, efter japanesiska modeller, dock med nödiga förbättringar. Den schweiziska exportföreningens verksamhet består egentligen deri, att den placerar köpmän på olika handelsplatser, förseende dem med rörelsekapital från 25,000 till 50,000 fres, då föreningen betingat sig en andel af 14 eller 13 utaf agentens köpmansvinst, intilldess denne återgäldat förlagskapitalet. Föreningen är i sjelfva verket ingenting annat än en kommandit-delegare i hvarje agents affär. Desse agenter äre icke bundna i sin affärsverksamhet vid schweisiska produkter, utan drifva den rörelse, som bäst lönar sig, men naturligt är, att de, en gång hemmastadde på en ort, äro angelägne att bereda företrädesvis åt hemlandets produkter afsättning på denna ort. Det är ingenting, som hindrar Sverges affärsmän, att träda i förbindelse med dessa redbare och duglige schweiziske agenter, vare sig genom att tillsända dem profver på, eller göra dem till kommissionärer för våra produkter, eller genom att låta yngre svenskar passera graderna på deras kontor. (En förteckning på alla den schweiziska exportföreningens agenter sommaren 1866 finnes i Handelstidn:ns utgifvares ego). Enligt vår uppfattning, hade en liknande exportförening bordt bildas gemensam för Sverge och Norge. Denna förening hade till en början bordt utsända män till sådana aflägsna trakter, der man kunde ega utsigt att etablera fasta agenturer. På de resandes omdöme skulle bero hvarest detta borde ske, då man till en början kunde inskränka sig till några få platser, hvilka sedermera kunde, i mån af sakens framgång, förökas. Desse förste utskickade embuden borde dock framförallt vara män, som förstode sitt uppdrag, i hvilket fall måhända lämpigast en köpman och en tecknisk man borde följas åt. Det är möjligt, att premierlöjtnanten Annerstedt förenar dessa egenskaper — lå han är en mycket ovanlig premierlöjtgA7 ENT