Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1867, sida 3

nattherberge kunnat erhållas, utan har den ol ycklige frusit ihjel ute på marken, hvarest hans lik påträffats. Litteratur. Hvarmed skola vi börja, och hvarmed ssluta? Den mängd af nyutkomna arbeten, som föreligger oss till anmälan, sätter oss si sanning i den största förlägenhet. Huru är det möjligt, fråga vi oss, att det lilla Sverge kan producera en sådan massa af ny litteratur, och detta derjemte till stor del af högt värde? Och huru kan den läsande allmänheten vara tillräcklig, att upptaga blott en ringa del af denna produktion? Här hafva vi ju icke blott större och dyrbarare arbeten på häfdaforskningens, vitterhetens och naturkunnighetens fält; vi hafva derjemte en mängd tidskrifter för olika kunskapsgrenar, särdeles på de praktiska områdena; vi hafva tillika ströskrifter af stort antal och så hafva vi tidningarne, med deras dryga spalter. I sanning: kan svenska folket smälta allt detta — när dertill lägges den ofantliga qvantiteten af religiös litteratur — så vittnar detta om en hög utveckling af dess själsodling, både i afseende å hågen att inhemta kunskaper och förmåga samt tillgångar att det göra. För dagen omnämna vi följande arbeten: Allmän Verldshistoria, framställd med afseende å kultur, litteratur och religionsväsende af d:r Georg Weber, professor i Heidelberg. Från 11:te originalupplagan. Öfversättning af Gustaf Thomee. Andra svenska upplagan. 1:sta och 2:dra häftena. Hela arbetet, som sträcker sig intill den nyaste tiden, så att äfven det sista danska kriget äfvensom ock kriget i Amerika deri ingå, omfattar 8 häften å 1: 25, hvadan man alltså för 10 rdr rmt erhåller en fullständig verldshistoria, den billigaste, som vårt språk ännu eger. Men det största värdet af detta stora verk ligger deri, att det utgör icke blott en verldshistoria i vanlig mening, d. v. s. berättelser om händelser, utan tillika en framställning om folkens kultur, deras sociala och politiska förhållanden, deras religionsväsen, litteratur m. m. Det är dessa sednare momenter, som vi hittills alltför mycket saknat i våra historiska verk, särdeles hos dem som begagnas i skolundervisningen; men det är dock först härigenom verlåshistorien blifver en kunskap om mensklighetens utvecklins i stort och icke en mer eller mindre lös sammanställning af tilldragelser, af hvilka de större och i ögonen fallande mången gång äro i grunden mindre betydelsefulla än de mera obemärkta. Likasom naturkunnigheten ej bestär i berättelser om naturbistoriska tilldragelser, vare sig jordbäfningar, orkaner eller eruptioner af eldsprutande berg, utan i kännedomen om de lagar och krafter, hvaraf dessa tilldragelser utgöra yttringar; så bör mensklighetens historia utgöra sramförallt en redogörelse for de krafter och de stora lagar, hvaraf händelserna utgöra blott de yttre fenomenerna. Såvidt vi kunnat bedöma, är d:r Webers verldshistoria utförd efter denna grundtanke, och bör med sådana förtjenster intaga ett framstående rum i vår högre historiska bildning, likasom den utgör en både underhållande och lärorik läsning för hela den bildade, vettgiriga allmänheten. Att ett så digert och grundligt arbete kunnat inom en ej lång tid utgifvas i 2:ne upplagor på svenska språket, vittnar också derom, att det blifvit af svenska allmänheten uppskattadt. Ty 2:ne upplagor hos oss betyda i sjelfva verket mera än de 11 upplagorna i Tyskland, med dess talrika läsande publik. De europeiska staternas politiska historia under åren 1815—1866. I sammandrag af P. O. Bäckström. 707 sidd. Pris 4 rdr rmt. Det har hört till egendomligheterna i vår skolbildning, att man fått ganska vidlyftigt och grundligt studera den äldsta och äldre historien, men i den mån man kommit vår egen tid närmare, i samma mån hafva läroböckerna blifvit historiska sammandrag, tills de öfvergått till de magraste kompendier af namn och årtal. Mången gång har, äfven för den akademiskt bildade mannen, den historiska kunskapen ej gått längre än till franska revolutionen. Så har man trädt ut i lifvet alldeles okunnig om den nyaste tidens tilldragelser och politiska utveckling, till och med hvad vårt eget fädernesland anår. i Och denna brist i skolbildning är sedermera mycket svår, om ej omöjlig att ersätta. Minnet upptager och fasthåller icke längre så lätt de fasta punkter, eller det skelett af gifna data, som äro nödvändiga för att se den historiska kedjan i dess sammanhang, och så blir den kunskap man sedermera erhåller, genom läsningen af vidlyftigare arbeten, ganska kaotisk. Förhållandet borde vara omvändt. Den äldsta historien borde sammanfattas i stora kulturhistoriska drag, men framställningen utvidgas till detaljerna i samma mån man närmar sig den nyaste tiden. Såsom ett godt och värderikt arbete beträffande den nyaste tiden, allt intill våra dagar, betrakta vi det sammandrag af europeiska staternas historia från 1815, som utgifvits af P. 0. Bäckström, utgörande en omarbetning af ett äldre vidlyftigare verk, omfattande samma tid. För de äldre af oss, som minnas t. ex. polska revolutionen af 1830, eller händelserna i 14