Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1867, sida 3

den engelska negerkolonjen Freetown — isynnerhet är af vigt för England såsom en af de förnämsta platser, som exportera palmolja, har engelske konsuln för icke längesedan blifvit mördad under ett försök att befria den dervarande biskopen, som hölls fången af infödingarne. Lyckligtvis behöfver England icke vid detta tillfälle vidtaga så storartade förberedelser, som vid expeditionen till Abyssinien, ty Freetown ligger vid kusten, och utsändandet af ett par krigsskepp torde vara alldeles nog för denna expedition. SERBIEN. Den nyligen utnämnde ministerpresidenten Ristic (ryskt sinnad) har redan begärt sitt entledigande och blifvit ersatt af Milan Petronicwics. ig AMERIKA. General Sher) an si es skola få öfverberälet öfver armöen, är general Grint fortfarande sh fi. a com krigsminister. Garnisonen i V ashington förstärkes betydligt. Jessersen Davis har återvändt till Richmond. Scsvard lärer till engelska regeringen hafva aflåtit en skrifvelse, i hvilken han bedt om nåd för de senier, hvilka emellertid redan blifvit afrättade. President Juarez har meddelat Förenta Staternas regering, att det tillåtes dessa stater att öfver mexikanska området få föra den krigsmaterial, som skall till territoriet Arizona. Juarez lät en militäreskort åtiölja kejsar Maximilians lik till Vera-Cruz, samt hade förbjudit hvarje offentlig demonstration för sorgetåget. F. d. preussiske ambassadören i Mexiko, baron v. Magas, och prins Salm jemte g.mål hafva anträdt åtorvesan till Europå. Dagen: : ost. ITALIEN. Den franska ,Patrie försäkrar — på grund af privata meddelanden från Rom — att Pius IX:s helsa under den sedneste tiden ingifvit allvarsamma bekymmer. Under garibaldinernas anfall lade päsven i dagen mycken fasthet och lVast, men derefter lärer — enligt ofvannämnde medde anden — en viss slapphet hafva inträdt, och de häftiga sinnesrörelserna synas haft ett skadligt inflytande på honom. Hans utseende lärer vara mycket iörändradt, nervsystemet är starkt angripet och läkarne hafva ålagt honom fullkomlig stillbet, hvilket Pius IX likväl icke under närrarande förhållanden vill höra talas om, enär — som han uttalar sig — hans ,,regeutpligter nu ålägga honom större verksamhet än någonsin törr. ENGLAND. I öfverhuset har lord Russell uttalat den åsigten, att England borde afhålla sig från konferensen, så vida basen för densamma skulle blifva att stormakterna skulle borga för upprätthållandet af påfvens verdsliga makt. Till London ha nu närmare underrättelser ingått från Sierra Leona (vid Afrikas vestkust) om den engelske vice konsuln Fells död i stiden mot infödingarne. I början af Oktober — heter det — företog den engelske biskopen Crowther en visitationsresa uppåt Nigerfloden, landsteg på flera ställen och kom till slutet till byn Ida. Så snart den höfding, som herrskar i dessa nejder, hade fått reda på biskopens ankomst, bemiktigade han sig hans person och underrättade derefter den engelske konsult. vid Nigerflodens mynning om, att han 35: frigifva biskopen endast på det . tkor, att han erhölle en lösepenn.ag, motsvarande värdet af 1,000 slafvar. Konsuln sjelf var frånvarande, då denna underrättelse inträffade till bestämmelseorten; men vice konsul Fell utrustade genast ångsartyget ,Thomas Bazley samt begaf sig, tillsammans med flera köpmän, på väg till Ida. Infödingarne vägrade på det bestämdaste att utlemna biskopen; europerna brukade våld, och negrerna gjorde bruk af sina vapen. Under den strid, som följde, undkom emellertid biskopen till kusten. De hvita, som insågo infödingarnes öfvermakt, drogo sig äfven under ständig strid, tillbaka till kusten, men blefvo, innan de kommo ombord på ångfartyget, öfverfallna med ett hagel af pilar, af hvilka en genomborrade Fells hjerta. Några karteschskott afhöllo negrerna från ytterligare anfall. AMERIKA. Vid ett stort solkmöte i Newyork har general Grant nära nog enhälligt blifvit utsedd till kandidat vid presidentvalet. Ånyo hafva naturkrafcerna anställt stora förödelser på ön S:t Thomas. Sedan flera jordstötar den 19 November der inträffat, erfar man nu, att den olyckliga ön den 2 dennes varit hemsökt af en ny jordstöt. Vid detta tillfälle steg hafvet 40 fot öfver sina bräddar, många menniskor (efter hvad som uppgifves — 1,014) ha omkommit, och mycken egendom är förstörd. Måtte