Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1867, sida 2

Jag också. A-Annamma, gosse. Men hvarför söker du henne hos mig? — Emedan jag ej kunde finna henne annorstädes. Hon är således inte här heler — Nej. — Och du vet ingenting om henne? — Ej det minsta. — Adieu, onkel Florens. — Gosse, hvad tänker du på? — Jag vill bort. — För att söka din fru? — Ja. — Annamma, du har brådtom, Men något faller mig in. — Yörande Cisbertina? — Ja. Domherrn hade kommit att tänka på Karolinas bref, i hvilket hon nämnde att ej hon allena behöfde hans råd och hjelp. — Gisbertina är kanske här, sade han. — Här vid badet? — Åtminstone i grannskapet. — Hvar? — Jag har ju nämnt för dig om Ovelgönne och Karolina Lohrman n. — Således der? Den unge friherren ämnade åter aflägsna sig, men domherrn qvarhöll honom. — Gosse, hvilken ande har farit in i din tröga natur? För ett år sedan skulle du knappt ha rest efter din fru, om hon hade gifvit sig af. Och nu; men hvad betyder detta? 1 L Du ämnade tala om Ovelgönne, onel. — Jag har ingenting att säga dig derom, jag förmodar endast; och jag reser A DÖD