Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1867, sida 2

: po Den största frågan, IV. Mensklighetens framtida öden äro oskiljaktigt förknippade med dess ställning till den kristna religionen. Kristendomen är det andliga kapital, den gudomliga gåfva, hvars rätta användande är vilkoret för vårt slägtes välgång och sunda utveckling mot sitt mål Förhåller det sig så, att det religiösa behofvet, försoningsbehofvet, är det djupaste af alla menskliga behof, och är det ett genom tusenårig erfarenhet öfver allt tvifvel höjdt faktum att detta behof först i kristendomen når sin fulla och varaktiga tillfredsställelse: då innebär detta ovedersigligen att kristendomen är en religion ej blott för i går eller i dag, utan för alla tider, att den är religionen i dess sanning och högsta tänkbara fulländning. Och då religionen är den vigtigaste at alla det menskliga lifvets angelägenheter, så är klart att all mensklig verksamhet bör, direkt eller indirekt, gå ut på att främja utbredandet af ett tänkesätt och en vandel i öfverensstämmelse med kristendomens anda, på det att vi sålunda alla, hvar och en isin stad och i mån af sina krafter, må medverka till uppnåendet af verldsutvecklingens yttersta mål: att bland oss menniskor ,helgadt må varda Guds namn och att Hans rike må till oss komma! Men om det nu sagda eger sin riktighet, om Kristi lära är mensklighetens dyrbaraste klenod, så framställer sig desto oafvisligare den frågan: hvilken är grundtanken i denna lära? hvaruti består det våäsendtliyu i kristendomen? Denna råga, som utgör det stående temat i våra dagars med så mycken liflighet förda deatter inom det religiösa området, eger sin betydelse ej blott för teorien, för vetenskapen, utan i lika, ja, i ännu högre grad för lifvet. Den kan med skäl betecknas såsom varande för såväl menskigheten i stort som för den enskilde individen den största frågan. Svaret på denna fråga har under olika ider utfallit högst olika. Öfverskåda vi kristendomens utvecklingshistoria, så finna vi att den delar sig i vissa stora hufvudperioder alltefter den olika uppfattning, som under en viss tid i kristenheten varit