Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 november 1867, sida 3

hora med kulllvering al DÅUL KrH 00111 andra sädesslag. Men detta kan man ej gerna vänta i ett landskap, som i allmänhet taget eger såväl en ypperlig jord som, vanligtvis, en herrlig, om än med afseende på antalet af dagar, jemförelsevis kort sommar. Det under en lång vinter hopade tjocka snölagret skyddar jorden i allmänhet från en djupare käle. Det gifver ock åt samma jord vid sommarens plötsliga inträde en fuktighet, som, i rörening med den inträdande sommarvärmen och det dygnet om rådande dagsljuset, framkallar en växtlighet, hvilken man ej i våra orter får se, i herrligare ängar än dem man får skåda eruppe i norden, vackrare korn så väl till strå som kärna, eller vackrare vinterråg än den jag vid skördetiden år 1842 såg, en half mil norr om Haparanda, och hvilken året förut der såddes, på ny-odling, af dåvarande länsman E. U. Grape, har jag ej sett i Sverges sydligaste provinser. Ej under då, säga vi, att man, i trots deraf att en frostnatt kan omintetgöra ens förhoppningar, fortsätter med odlande af de till brödföda så vigtiga sädesslagen. Det händer nemligen ock, att skörden under en följd af år oskadad inbergas och är så riklig, att, sedan den blifvit riad, man gömmer defs öfrerflödiga till en bistrare tid. Och att sådant stundom inträffar vid sjeltva Wittangi, som ligger mer än halfvägs mot Torneåelfvens källor, har jag sjelf nämnda år varit vittne till hos en åbo, som visade korn, hvilket han sålunda gömt i 6 år. Det norrländska kornet är, såsom tunnskaligt och kärnfullt, i lyckliga fal, af utmärkt beskaffenhet. Vill man derjemte förskaffa sig utsäde från de nordligaste trakter, der detta sädesslag kommer till full utbildning, t. ex. från Alten i Finnmarken, så kan man ofta undy za frostens härjningar, då korn efter ett sådant utsäde bringas tidigare till mognad. Jag tror, under sådana förhållanden, att odling af säd och potäter i dessa trakter alltid skall komma att såsom hittills bedrifvas, om det också ej kan blifva någon hufvudnäring, hvilket denna odling ej heller hittills varit. Boskapsskötseln är emellertid, som sig bör, den vigtigare näringsgrenen. Detär ej heller ovanligt att se 50 kor och derutöfver i en ladugård. Ja, gräsväxten är till den grad ymnig, att man vid Utsjockis utmynnande i Tanaelfven, således ej långt söder om Nordap, träffar nybyggare med 12—16 kor. Änskönt man äfven långt upp i norden vårdar sig om sin naturliga äng och sin boskap bättre än hvad mångenstädes sker i det sydligare Sverge, återstår naturligtvis mycket äfven deruppe att i detta fall verka för den näringsgren, som tör ifrågavarande landskap är lika rigtig som naturlig. Att åtskilliga andra näringsfång drifvas af den utmärkta och raska befolkningen i vår nord, såsom skogshandtering, fiske, jagt och slöjd, är allmänt kändt, likasom att samma nord eger rika malvtillgångar och snart sagdt ändlösa skogar, hvilka till den långt öfvervägande delen JÅÅ på rot och falla för den mest råande vinden, för att slutligen täcka marken, inne i sjelfva den täta urskogen, med ett lager om ända till 3 å 4 fots tjocklek af mer och mindre mv!tnade trädstammar. I dessa skogar och i landskapets malmfält, i fall de kunde tillgodogöras, ligga rikedomar af oerhörd storlek; och ladugårdsskötseln i förening med skogsoch Prukshandtering skulle, rätt skötta, göra våra nu hungrande bröder deruppe, der det nu är så kallt och så mörkt, till landets rikaste folk. Det är väl derför af aldra största vigt att öppna andra farleder till dessa lika herrliga som med skatter öfverfyllda landsändar, än de som nu finnas; men vi tro att det är långt vigtigare att på allvar göra de stora floderna segelbara upp till och i de stora insjöarne, eller de så kallade träsken, än att bygga en jernväg längs med kusten af Östersjön. En sådan väg kommer väl en gång till stånd; men icke bör den då förläggas invid den utmärkta farled, som Östersjön erbjuder. Att säd kan och allt framgent skall komma att odlas deruppe, det taga vi, ssåsom nämndt är, för gifvet, likasom att grunddikning och ett rationelt bruk i öfrigt skall säkrare än nu skänka lön tör ett sarbete i denna riktning. Det är emellerlöd af vigt att då ej försumma odling af I råg, framförallt då slätter, liknande den sskåänska, på många ställen förekomma, t. ex. i trakten af Haparanda. Det är väl emellertid ej utan vigt att stillse om ej norden sjelf eger någon eller några växter, som kunde förtjena att odllas. Är det händelsen, då skulle man äfsven med nuvarande dåliga kommunikationer kunna betrygga sig mot hungersnöden. Frost skulle då ej kunna framkalla brist på bröd. Må det, i detta hänseende, tillåtas mig att anföra följande: Under en färd emellan Lyngen vid norilska kusten och Karesuando såg jag på en sank trakt af väl ett par tunnlande flvidd, långt upp i fjellen, ett fält, som till utscendet liknade en vacker kornåker. Det stod i sin fulla mognad och företedde en vacker anblick. i det att de rika gula RR OA fOA —Y5 JA — Kur Få NG — — ——