Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1867, sida 3

Dagens post. FRANKRIKE. om de diplomatiska aktstycken, som franska regeringen skall förelägga lagstiftande församlingen, heter det i , Mem. dipl. af den 14 dennes: ,I fall vi äro riktigt underrättade, skall den samling af diplomatiska aktstycken, som vid sessionens början skall meddelas lagstiftande kårerna, blifva mycket intressant. Den del af gula boken, som angår de italienska angelägenheterna, skall intaga den vigtigaste platsen. Det förefinnes en mängd depescher, som började med sistlidne Mars månad och slutade med de sednaste tilldragelserna. Regeringen vill härigenom lemna bevis för, att den redan i slutet af förra vintern fistat Ratazzis uppmärksamhet på det italienska aktionspartiets sträfvanden och företag, samt att Ratazzi ända från denna tid till Menabreas inträde i ministeren gaf Frankrike försäkringar om det mest samvetsgranna utförande af Septemberkonventionen, äfvensom om det garibaldiska partiets fullkomliga vanmåkt. Den följande afdelningen i gula boken skall omfatta Orienten, samt isynnerhet den kandiotiska frågan. En annan afdelning lärer innehålla en del af de diplomatiska depescher, som vexlats mellan Frankrike och kabinettet i Madrid, med anledning af de oroligheter, som i somras förekommo i Spanien. Hvad deremot de tyska angelägenheterna angår, så är det icke troligt att den gula boken för 1867 skall innehålla många obekanta aktstycken, enär det efter ordnandet af luxemburgska frågan icke varit anledning till någon notvexling med Preussen. Det förljudes, att straxt i början af sessionen skola komma att framställas venne interpellationer i den romerska fråsan. Den ena i klerikal riktningeskall utgå från Kolb-Bernard, Plichon, de Chammun och Hallez-Claparede, den andra i ppositionell riktning från Marie, GarnierPages och Jules Favre. För den händelse illåtelse lemnas till någon af dessa intervellationer, ämnar Thiers deltaga i föriandlingarne med ett tal till förmån för våfvens verldsliga makt. i hvilket tillika kall innefattas en sträng dom öfver reeringens italienska politik. ÅÄfven i sejaten lärer kunna väntas en förfrågan öfer samma ämne, hvilken säges skola utå från baron Dupin, Monnler dela Siseanne, baron Bourguteney m. fl.