ska notiser rörande skolorna, lärarnes lö ner etc. Om resultaterna af folkskolan: verksamhet heter det i stället längre fram att ,,någon uppgift derom ej kunnat erhållas. Förf. tyckes antaga, att folkbildningen i Danmark är allmännare än i Sverge, men har ej kunnat anföra något bevis härför, hvarför man torde meu en viss försigtighet upptaga yttringarne af hans subjektiva öfvertygelse i detta hänseende. Sjelf medgifver han, att i Danmark liksom i Norge en högre proc. af folkmängden saknar all undervisning, än hvad förhållandet är i Sverge. Att vi i åtskilligt af hvad som rör folkskoleväsendet ha att lära af brödrafolken, är å andra sidan teml. säkert, och vi tro i likhet med förf., att, genom inrättandet af ett mot behofvet svarande antal smärre kretsskolor samf förberedande småskolor, de olägenheter och hinder, som i vårt öfverhufvudtaget glest befolkade land stå i vägen för ett regelbundet begagnande af undervisningen, skulle i betydlig mån minskas, om ej helt och hållet försvinna. De kostnader, som äro törknippade med en sådan utveckling af vårt folkskolesystem, böra ej kunna afskräcka representationen från en reform, hvars behöflighet folkskoleinspektörernas berättelser, jemförda med de sakkunnigaste pedagogers iakttagelser och den i främnande länder inhemtade erfarenheten, ställa i full dag. Äfven andra förändringar inom vårt folkskoleväsende törordar förf. med full rätt, såsom t. ex. det utvidgade användandet af läracinnor i såväl folksom småskolorna, lönernas höjande, inrättandet af nya högre folkskolor etc. Angående religionsundervisningen i folkskolorna Jitrar förf. den åsigten, att den borde fråntagas skollärarne och anförtros it församlingarnes presterskap, hvilket, enigt bans förmenande, väl bör ha tid att len bestrida, sedan pastor genom kommunallagen befriats från de flesta af hans verldsliga göromål, och sedan kommunalstyrelsen blifvit ålagd att uppbära och till wonom öfverlemna hans löneinkomster. ör vår enskilta del äro vi böjda att förorda detta förslag, då väl församlingsläaren bör, i allmänhet taget, vara mera competent att meddela en sann och lefande kristendomsundervisning än skolläaren, och då man kunde hoppas, att geiom en sådan reform dödsstöten snarast kulle gifvas åt det mekaniska upprabbandet af katekeslexorna. Rörande detta arbete i sin helhet vilja i sluttigen armärka, att det skulle vunit på en noggrannare korrekturläsning. 3åde kommatering och stafning äro teml. regelbundna, och särskilt stöter det ofta örekommande oberättigade bruket af änelsen ,,dt i supinum. A.