kättegångsoch Polissaker. (Från Stockholm.) Mordet å arbetskarlen Håkansson. Vid förhöret i poliskammaren natten mellan Måndagen och Tisdagen voro såväl Eklund, som den mördades hustru och gumman Sellström tillstädes. Eklund kunde ej förmås till bekännelse. Emot honom förekommo emellertid åtskilliga besvärande omständigheter, på grund hvaraf han förklarades skyldig träda i häkte. Eklund har för poliskonstaplarne, hvilka bevakat honom, angående Håkanssons dödssätt berättat, att Håkansson först skulle ha hängt sig i vedboden och sedan gått upp på rummet och der uppgifvit anden. I poliskammaren ändrade Eklund sin berättelse om förloppet derhän, att då Eklund kommit upp på vindskammaren, hade Håkansson legat rakläng på rygg och död i sängen, hållande med båda händerna hårdt om strupen, hvarutaf Eklund dragit den slutsats, att Håkansson sjelf genom strypning tagit sig afdaga. Eklund hade då, i förmodan att Håkansson ännu icke var riktigt död, utan blott afsvimmad, hällt vatten öfver honom. Derjemte påstod sig Eklund, första gången han derom tillfrågades, icke ha varseblifvit att den döde hade något sår i ansigtet, men tillstod sedermera att han tvättat såret med vatten. Såret trodde Eklund, att Håkansson bekommit genom en i vedboden hängande klosåg, som fallit ned på honom. Hustru Håkansson vidhöll sin berättelse, men sade sig nu vara öfvertygad om att mannen blifvit bragt om litvit; hon ville icke yttra sig huruvida hon ansåg Eklund skyldig dertill eller ej. Sellström hade ingenting om sjelfva mordet att upplysa. Eklund, hvilken uppgaf sig vara född i Hammarby socken år 1835, är en lång karl med mörkt hår, mycket markeradt ansigte samt stora blå ögon med skarp och genomträngande blick. Angående sina lefnadsöden törmälde han att hans fader ännu lefver, att han vistats i hemmet hos honom till fyllda 16 år, att han sedan dess haf tjenst hos åtskilliga qvarnegare, dels på lande dels här i Stockholm, tills han förlidet år emottog