Stockholmsbref. (Från I.-T:s korresp.) Den 11 Nov. 1867. Lite hvar ha vi i dagarne fått emottaga ett slags gratulationer, tryckta på godt papper, utan alla grannlåter, enkla, men välmenande — det är debetsedlarne jag menar. Sällan har man väl hört ett så allmänt missnöje uttalas från de skattskyldiges sida som denna gång vid genomögnandet af de ovanligt högt tilltagna summor, som skola erläggas till staten och kommunen. Ni skulle bara höra de mustiga utgjutelserna öfver stadsfullmäktige, öfver taxeringsmän, ja , herrarne på riksdan ha minsann icke heller blifvit utan, kan jag försäkra. Det är naturligtvis för vapenskatten, som de få uppbära de stränga förebråelserna. Man skulle deck ej knotat så mycket öfver detta dyrtidstillägg, som skatten på skämt kallas, om ej skatterna till kommunen stigit till så högt belopp, att de äro mer än dubbelt så stora som de till staten. Härtill kommer, att taxeringsmännen taxerat, ester hvad det vill tyckas, alldeles som det fallit sig, ofverdrifvet förhöjt skattebeloppet för mången och lika öfverdrifvet nedsatt det för andra. Bland många exempel vill jag anföra ett: en bland mina kamrater erlade i fjol i skatt 36 rdr och några öre, i år går hans skattebelopp blott till 8 rdr och några öre. Man väntar också att många tusende besvärsskrifter skola komma att ingifvas till prösningskomitäön och till öfverståthållare-embetet. Alltsedan debetsedeln för förra året betaltes i våras, ha vii Clara församling boende varit utsatta så der hvarannan månad eller så för en annan skatte-utkräfning, nemligen från vördiga presterskapets sida. Först kom man med dender boken och ville ha till aflöning åt pastor, sedan åt de begge komministrarne, derefter åt klockaren och nyligen åt enkan, d. v. s. kyrkoherden Wensjoes enka — jemna pumpningar året om, såsom ni finner. Man kan tröttna vid mindre än så. Herren vete hur det denna gång skall gå med skattens erläggande: penningbrist öfverallt och uppjagade priser på alla förnödenheter: tyvärr torde utmätningarnes antal denna gång komma att betydligt öfverskrida det eljest vanliga. Utan ett tecken till oväsen — kuriöst nog — blef sekreteraretjensten i statistiska byrån tillsatt med grefve Mörner, en ännu ung man, nitisk och arbetsam och en särdeles human embetsman. Från hr Ljungberg inte ett ljud, han är belåten med vitsordet att vara en af de mest betydande pennor i vårt land. ,,Det var betydligt! sa Broman. Dagligt Allehanda, som numera ordentligt fråssar med intagandet af smakliga baggbölemål, har, såsom ni observerat, ej hatt ett ord att yttra om den dessert, som biskop Beckman uppdukat till norrländningarnes svälträtter. Nej, icke ett ord. Men hvaraf kommer sig väl det? Åjo, Allehanda får omöjligen stöta sig med vördiga presterskapet, det har en af dess förnämsta gynnare befallt, han, mannen med det stora historiska namnet. Nämnde gynnare vill ej precis motsätta sig hvad biskop Beckman sagt om orsakerna till missväxten i Norrland, de kunna ha bidragit till den, men för egen del är han fullt öfvertygad om att den egentligen föranledts afrepresentationsreformen. Ännu i dag håller denne gynnare på och joltar på det viset. Förgäfres, som sagdt, har man här väntat att Allehanda skulle yttra sig om herdabrefvet, ni har kanske gjort så ni också, och derför har jag ansett mig böra upplysa om rätta anledningen till D. A:s tystnad. Om Osmundsbergs aktiebolag har jag talat engång förr och ber att nu få tilllägga några rader. Bolaget har fått sig en nitisk verkställande direktör i kaptenen von Francken, som nog skall veta att taga vara på bolagets intressen. De af bolaget beslutade borrningsarbetena tros kunna taga sin början redan de första dagarne af December månad, kanske på sjelfva Oscarsdagen, den .1 nämnde månad. En lokomobil af Munktells tillverkniug är redan på väg från Eskilstuna till Osmundsberget, och borrmaskiner efter amerikanskt mönster äro under arbete å den Bolinderska verkstaden här. Med dessa maskiner lär man kunna nedtränga på vilket djup som helst, snart sagdt, och öfver hufvud borra till 10 fot pr dag, särida ej allt för svåra hinder möta. Disponenten för Södertelje oljebruk, kapen Lundborg, hvilken länge vistats i Ameika och derstädes, i staten Pennsylvania, jelf handhaft borrningsarbeten, har åtagit ig ingeniörsbefattningen. Det är således teslutande med svenska krafter och reurser, som detta bolag träder i verksamAAAAAA — — o — — — — UNH FD — O — mA mM—-—AN l