Åc—twt:itititit2PR ——— (Im föres på begäran) — . Anhålles ödmjukast att få efterföljande infördt i Göteborgs Handelstidning, för allmänna säkerhetens skull: Vore det icke ändamålsenligt, att vederbörande gjorde något, för att skydda allmänheten från faran af ramlande hus? . På våren 1866 sjönk en betydlig del af hr Delbancos nya magasinsbyggnad, så att en större reparation måste företagas, för att i någon mån afhjelpa skadan; denna sjunkning var ett ojäfvigt bevis på, att byggnadens grund icke motsvarade sitt ändamål; ty facademuren sjönk rätt ned och detta på midten af huset åt skeppsbron. Betraktar man fagaden af samma hus åt verkstadsgatan, så visar det sig att likartad sjunkning äfven der har egt rum — hela bandlisten ser nemligen ut som en orm, hvilken är i rörelse, och visar tydligt för hvar och en, som har någon insigt i saken, att stora partier af byggnaden äro stadda i en fortsatt sjunkning. Det stora och våldsamma ras, som den 30 sistlidne Oktober inträffade i samma byggnad, var väl icke förorsakadt af grundläggningens dåliga beskaffenhet; men tror man att en murken bjelke kunde vara enda orsaken dertill, så misstar man sig illa. Om bjelkarne hade varit apterade på ett förståndigt sätt, så skulle de icke vid bristningen skjutit ut muren, som nu skett; bjelkarne skulle gått af och dermed punkt. Vid placerandet af de träkolonner, på hvilka bjelkarne med sina s. k. underslag hvila, samt bjelkarnes aptering är begånget icke ett utan två fel, att ieke räkna underslagets oriktiga form, som är det tredje. För det första är det förlängt emellan kolonnerna, och för det andra borde bjelkarne varit förbundna med hvarandra öfver underslagen genom starka lås eller skarfvar. Om hr Rapp kunnat beräkna med hvilken tyngd underslagen kommo att belastas, så skulle han kanhända dragit i betänkande att ställa de kolonner, hvarpå underslagen hvilade, på ett afstånd af 16 fot från hvarandra. Underslagen äro af en fots fyrkant. Denna form är olämplig; bjelkens genomskärningsarea är 144 verktum. Samma trä, hvaraf man kan få 12-tums fyrkantsbjelkar, kan också skrädas upp till 14 X 10 tum, hvars genomskärningsarea således blifver 140 tum; en sådan bjelke har betydligt större bärighet än fyrkantsbjelken och är tillika 3 X lättare. Underslagens bjelkar äro icke laskade ihop öfver kolonnerna, utan stöta mot hvarandra med vinkelrätt afskurna ändar; detta är ett icke litet fel, emedan, då man bygger ett magasin, man vanligtvis brukar sammanlaska begge ändarne med en lås af jern eller trä, hvilken sammanlaskning vanligen beräknas till 1142 fot på 12 tums trä, då 3 tum öfverskjuter på hvardera sidan om stolpen; men hvilket försigtighetsmått här är förbigånget, då det öfver sömmen fästade jernet icke kan anses ega någon betydenhet. Dertill kommer ett annat fel, som icke så lätt borde kunna försvaras, emedan förhållandet lärer vara att stolparna, som uppbära underslagen, äro intappade i desamma, hvilket mycket försvagar deras bärighet, emedan tappen uppgår i sömmen der två af underslagens bjelkar stöta tillsamman. Det är förunderligt att hr Rapp under byggandet icke åtminstone eftertänkt och verkställt en så nödvändig sak att draga ankarjern tvärsigenom byggnaden, då der icke finnas skiljeväggar, som sammanbinda yttermurarne, utan dessa snart sagdt stå för sig sjelfva, utan endast satt små sprintankare i muren, hvilka spikats i bjelkändarne. Hvarföre murarne brustit och gifvit sig utåt, förklaras deraf att takstolarne saknade det stöd de borde hafva. Det är helt naturligt, att om bjelkarne i öfversta laget hade varit förankrade i hvarandra, så hade icke takstolarnes spännkraft kunnat rubba hvarken bjelkarne eller murarne. Nu deremot hafva takstolarne, tillfölje af den tyngd de sjelfva hade, tillika med den tyngd täckningsämnet egde, helt enkelt svigtat, gifvit vika för tyngdlagen och utträngt muren, hvilket annars icke skett. Att besigtningsmännen, i trots af alla dessa i ögonen fallande fel, förklarade byggnaden vara uppförd med omsorg och sakkännedom, bevisar att de antingen icke förstodo saken bättre än hr Rapp, eller ock att de icke tagit reda på förhållandet tillräckligt noga för att kunna yttra sig, eller också att de varit — partiska. Må man tillkalla sakkunnige och opartiske män, t. ex. en skicklig ingeniör och en byggmästare från Stockholm samt en byggmästare härifrån, så är det säkert att omdömet skall blifva helt annat. Insändaren anser det vara vederbörandes skyldighet att skydda samhället för sådana vådor som de, hvilka hota genom ramlande hus. Huru fullgöra stadsarkitekten och åtskillige andra besigtningsmän sina åligganden, då de icke hålla bättre kontroll än att det ena magasinet efter det andra, bygdt af samme man, kan ramla. Det är icke mer än några månader sedan bottnarne i ett annat af hr Rapp inredt magasin rasade, hvarföre insändaren hoppas, att vederbörande mätte vidtaga de åtgärder, som äro tjenliga för att skydda allmanhetens lif, alldenstund det medför lifsfara att passera gatorna förbi ätskilliga, af Rapp byggda, hus. En vän af ordning och skick.