Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1867, sida 3

Article Image
pan utdelades. Pigan Sofie Liljeström uppsaf, att den 11 sistl. u Oktober kl. 11 f. m. hade Falk, som hon nu be-sa stämdt igenkände, ringt på corren till hr Åker-I lings våning. Sofie öppnade tamburdörren, och begärde dervid Falk att få tala med fru Åkerling. Härpå erhölls det svar att frun icke vore hemma, i men att hon troligtvis träffades vid middagstiden. sb då han kunde komma tillbaka. Ian infann sign dock ej förrän följande Måndag, då pigan Annas Andersson öppnat dörren och släppt in honom. 8 Sofie såg honom emellertid då sitta i förmaket. d väntande på fru ÄÅkerling. Dervid hade Falk omtalat, att han insamlade medel till de nödlidandeln i Norrland, och hade han fått penningar hövtill afse fru Åkerling. r — Det bestrider jag, anmärkte Falk helt fräckt. I Pigan Anna Andersson öppnade nämnde Måndag dörren åt en person, men kunde ej med visshet säga om denne verit Falk. Samme karl hade J) fått penningar på en lista. a En längre tid derefter hade Sofie Liljeström be-s: märkt Falk på gatan och dervid frågat en person hvem han vore, då hon fått veta detta. Sofie upplyste äfven, att Carlsson i Fredags infunnit sig hos fru Åkerling och företett en lista för de brandskadade i Marstrand, men då fru Åkerling nyss förut läst en varning i Handelstidningen om att man borde akta sig för falska listor, som kringburits för insamling af medel til! de nödlidande i Norrland, hade fru Åkerling vägrat att lemna honom några penningar. Carlsson var dock oförskämd nog att neka härtill, fastän Sofie bland annat igenkände, att han bar då samma rock som nu vid polisförhöret. Pigan Josefina Jansson berättade, att Falk ny1 ligen varit hos hennes matmoder och försökt att medelst en lista erhålla penningar af henne, hvilket dock ej lyckats. — Äfvenledes osannt, anmärkte Falk, som visat f sig vara en oförskämd skurk. Garfvaren C. IL Perg hade köpt af Falk en lott å en matta, som han sagt skulle bortlottas å Museum. — Bestrides, det måste bevisas, inföll Falk med sin oförskämdt fräcka ton. Lottsedeln skall företes, annars duger det icke. Berg tillade, att Carlsson äfven besökt honom med en lista å lotter på ett par dynor, hvilka skulle finnas å Museum och der bortlottas; men då Berg sett att Falk varit i sällskap med Callsson, hade han fattat misstankar om saken och derför icke köpt någon lott af denne. Polismäst. Några lotter föllo väl aldrig ut, t inte, genmälte Berg skrattande. Sedermera, tillade Berg, träffade jag händelsevis Falk, hvilken sålt de omnämnda lotterna i Juli månad. Jag frågade honom då om dragning försiggått och fick det svar, att detta skett för längesedan. — Det är äfvenledes ett misstag och bestrides derför, invände Falk. vV Hr P. I. Heland: Valk hade jemväl några gånger sålt lottsedlar till honom, dervid han uppgif-ä i 1 vit, att bortlottningen skedde till förmån för nå-si gra fattiga mamseller och fruar. — Aldrig har jag sålt några lotter till den herrn, utbrast Falk. f Musei ombudsman, kammarjunkare Lagerberg, o 8 Yv örmälte att flera personer infunnit sig å Museum s för att bese saker, som man uppgifvit skulle der bortlottas. Hr Lagerberg hade redan i början af in Oktober i skrifvelse till poliskammaren upplyst f om detta förhållande och fästat uppmärksamheten 1 på att man genom falska uppgifter om bortlottning sökt tillnarra sig penningar af Hr 0. Eklund tillade i sin förra berättelse, att 1 Falk för ungefär 3 veckor sen varit med en lista ä på hrr Hichens, Seaton IIichens kontor, för att insamla medel till de nödställda i Norrland, hvilket äfven skulle redovisas å IIandelstidningens byrå, men han hade icke fått några penningar. — Sådant bestrides till alla delar, yttrade Falk. Pigan Maria Österberg, i tjenst hos fröknarna Nonnen på Liseberg, upplyste, att Falk, hvilken hon nu bestämdt igenkände. sistlidne sommar besökt detta ställe och då medhait en lottlista, hvilken han sade kringbars för Musei räkning, men som fröknarna då vistades i England kunde han! sej få sälja någon lottsedel. För trenne veckor sedan hade han ånyo varit der med en lista for Norrländningarne och derpå erhållit 3 rdr. , — Jungfruns talan bestrides helt och hållet, utbrast Falk. Den hänger ju ej ihop. j — Tvärtom tycker jag att den är ganska bra sammanhängande, yttrade polismöstaren. — Ja, det kan väl vara, att polismäst. tycker; så, men det gör icke jag, invände Falk. i Landtbrukaren O. Eriksson hade känt Falk, sedan denne var dräng å Hospitalet, då Eriksson egde den derinvid belägna egendomen La Fin. På , den tiden hade Falk haft åtskilligt att uträtta för honom, hvilket alltid skett till Erikssons ,,fullkomliga belåtenhet. På sednare tiden hade Falk, Carlsson och en bekant till dessa vid namn Asseri lind, som är koppärrig, ofta besökt Erikssor rid skrifmaterialier lånats af honom att uppsätta I några bref, men icke listor. Vid ett tillfälle hade han bemärkt, att de haft en lottlista å ett täcke. Den här vännen ljuger väl icke på er, frågade polismästaren Carlsson och Falk, utan är det väl sannt hvad han sagt? Dessa bestredo dock Erikssons uppgirt om listan. Å Handelstidningens utgifvares, hr S. A. Hedlands vägnar, anmälde sig såsom ombud hr ABerg, hvilken förklarade, att hvarken utgifvaren eller tidningens redaktion anmodat någon att kringbära dylika listor, hvartill red. saknat all befogen-J het. Denna kände derföre icke till ifrågavarande sak förrän i Fredags, då hr Hichens bokhållare Röning upplyste om hvad som passerat, hvarigenom bedrägeriet blef upptäckt. När Carlsson häktades innehade han lemningar ? af en lottlista, men han påstod nu att dermed icke l åsyftats någon dylik insamling, utan blott varit ett sl gammalt papper, som han händelsevis haft hos sig, ; I No md fp — Lr Kort AA FAS oh prio och hvilket icke utgjorde något bevis om brottslighet i ep sådan sak. Efter hvad som sålunda förekommit, uppsköts den vidare undersökningen till nästa Tisdag, och blefvo såväl Falk som Carlsson återförde till sina celler. I — Det kan behöfvas att ni få närmare tänkal, på saken, anmärkte polismästaren. I Falk kunde som vanligt icke underlåta att svara, ty han yttrade: Hvad jag sagt är sannt, och om ock It hela staden komme hit med sådana framställuin-J! gar, så bestridas de likväl åtminstome af mig. : — 1 (Från Stockholm.) E I Dagens Nyheter af sistl. gårdags morgon be-: rättas: I går förmiddag anträffades arbeiskarlen J Håkansson liggande död på en soffa i sin bostad ; uti huset N:o 23 vid Nya gatan på Söder (i när-. heten af Nytorget). Likets utseende vittnade att i: mannen blitvit mördad. På venstra kindbenet bar

13 november 1867, sida 3

Thumbnail