Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1867, sida 2

22 svatten och gick till botten, sedan doc lyckligtvis dessförinnan de ombordvarand personerne hunnit räddas. Ifrågavarand Åpäle har förut varit begagnad för båtar astgöring. för hvilket ändamål dock nu mera en ny anbringats, medan detta oal tadt den gamla pålen sått qvarstä, ehur densamma icke blott ej längro gör nägo nytta, utan tvertom -såsom nu ätve sinträsfat — kan förorsaka olyckshändelse enär den vid högt vattenstånd ej är synli öfver vattenytan. — De nedrasade magasinerna i h Delbancos hus, Under rättegångsoci polissaker meddelade vi i går det yttran sdo rörande det stora raset i grosshand! Delbancos magasinshus, som blifvit afgif vet af de bosigtningsmän, hvilka varit för ordnade att härom verkställa undersök ning. Viljande återkomma till en närmar pröfning af detta utlåtande, kunna vi e säterhälla den anmärkning, satt vårt när varande besigtningsväsen ifråga om ny: byggnader synes innebira en ganska liter trygghet för en husegare, då hon kan ut sättas för sådana olyckor och ofantligt förluster, som ett sådant nedrasande med. för, förluster, hvilka här torde komma ati uppgå till 40 å 50,000 rdr. Nu yttre visserligen besigtningsmännen, att felet le. gat ,i det öfversta bjelklagets belastning. Men det var ju bygdt för belastning; det ingick ju från början i byggnadens plan att här skulle vara spanmålsmagasin, och sådana upplag ske ju gemenligen till 4 å fots djup och derutöfver. Alltså borde såväl byggmästaren, som besigtningsmännen hafva vid bjelklagets konstruktion tagit denna belastning i beräkning, och detta så, att ej ett mindre fel på cn enda bjelke kan vålla en sådan ofärd. Husegaren kan omöjligt bedöma dessa saker. Nu veta alla, att byggmästaren Rapp utför sina arbeten med största redbarhet, men vi befara att han, likasom de flesta byggmästare, är alltsör mycket sjelf arkitekt, då män kommer in på ett område, der det erfordras särskilta insigter, hvilka sällan andra än männen af facket ega. För våra aktningsvärde byggmästare bör häri ligga en varning för framtiden, likasom ock hrr husegare borde deraf lira inse behofvet af dels genomförda detaljritningar, dels en inspekterande arkitekt. Men nu skyr man kostnaderna härför, ehuru de spela en ringa roll, när det gäller ett stort hus, och så kan man få betala mängdubbelt, när antingen sådana olyckor som nu inträffa, eller och förändringar måste under byggnadens uppförande verkställas. Att man försämrar detta, beror väl bufvudsakligen derpå, att man litar på den officiella besigtning, som bör verkställas å hvarje nybygdt hus, och hvilken skulle innebära den fulla tryggheten för den, som låtit uppföra en byggnad. Dessa besigtningar äro dock — det visar nu erfarenheten — ganska litet att bygga på. Och hvilken ansvarighet äro väl de officiella besigtningsmännen underkastade? Kan en segare, efter en sådan händelse, som len nu inträffade, met dem rikta ersättlingsanspråk? Under alla förhållanden äro lesse besigtningsmän parter i saken, och lå synes det vara ganska olämpligt, att örordna dem till att undersöka anledninarne till ett byggnadsras, som inträffar id en byggnad, hvilken de godkänt. Det är nu andra gången en sådan hänelse passerat, inom ganska kort tid. Den ist föregående skedde å den s. k. Seerlindska teaterinrättningen ätlven der irer olyckan hafva berott på en alltför vag konstruktion. Ämnet är ganska vigtigt, då härpå beor en husegares eller magasinsinnehafvaes trygghet mot förluster, mot hvilka inen kan assurera sig. — Långedrags Badhus Aktiebolag ar till i går e. m. kalladt till ordingrie olagsstämma , hvilken dock, enär endast t fåtal delegare infunnit sig, blel tills-. idare uppskjuten. — Prestvigning förrättades i går afm, efter vockopredikans slut, i Domkyran af hr biskop Björck, assisterad al 5 ndra prestmän, då S. M. adjunkten A. undholm och läraren vid Onsala folkcola H. B. H. Crona med öfliga ceremoer blefvo till predikoembetet invigda. en förstnämnde afgår i dessa dagar såm missionär till Afrika. — Eldsvådan i Marstrand. Härom wifves sistlidne gårdag af red:ns korspondent på platsen: T Onsda ens blad w redan influtit en kort berättelse rande den olycka, som öfvergätt vår ad. De nedbrunna gårdarnes antal utr 21. Alla, utom en, voro visserligen andförsäkrade, men de flesta lågt, så t då inteckningarne betäckts, litet eller tet torde blifva öfver af brandförsäkagsmedeln. Förlusten för städernas allm. andförs.-bolag utgör omkring 54,000 rdr it. — De flesta, men icke, alla, brandadade hade äfven sitt lösörebo försäkdt. Huru stor förlusten för lösöreförs.—