Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 oktober 1867, sida 2

har 1 ett nyllgen hållet 101redrag uttalar sina åsigter om Abyssinien. Ilan yttrade, att Abyssinien alldeles icke vore något okändt land, ty under 1500 år hafva icke mindre än 100 verk blifvit utgifva öfver detsamma, samt att farhågorna för det osunda klimatet vore rent af löjliga, enär det ganska bestämdt är ett af verldens sundaste länder. RUMÄNIEN. Angående do i ett telegram omtalade oroligheterna i Bakau (i Moldau) skrifves den 13 dennes från Bukharest: För ungefär tre år sedan lyckades det den ungerska emigrationen att insmuggla ett temligen betydligt parti vapen från England till furstendömena. Dessa vapen förblefvo omkring ett år i Galacz och fördes i September 1865 till Bakau, der de förvarades i ett magasin, tillhörande en viss Dimitresco, och ansågos allmänt för engelska handelsvaror. Ändamålet med dessa vapen var att i ett passande ögonblick beväpna en frikår, som från Bakau skulle öfverskrida den nära liggande siebenbärgska gränsen och i Ungern åstadkomma en allmän uppresning. Sedan utjemningen med Ungern skett och den allmänna amnestien för de ungerska emigranterna gjort denna vapendepot alldeles öfverflödig, gåfvo de ett bevis på sin uppriktiga försoning och sina lojala afsigter derigenom, att de afstodo gevären till regeringen. Österrikiske generalkonsuln i Bukharest erhöll i uppdrag att i Bakau mottaga vapnen och afsända dem till Siebenbärgen, och den rumäniska regeringen lofvade med största beredvillighet sitt understöd. Men distriktsprefekten i Bakau, Lecca, förvägrade egaren af magasinet — trots de förebragta bevisen om den rättmätiga besittningen — att utlemna vapnen, och ett upprop i tidningen ,,Morgonrodnaden uppmanade befolkningen och nationalgardet att motsätta sig deras bortförande. En afdelning af nationalgardet besatte äfven magasinsgården. Under dessa omständigheter hade den österrikisko konsuln intet annat att göra, än att genom de rumäniska autoriteterna låta seqvestrera vapnen. Detta skedde, och ett ofsicielt sigill påsattes låsen till magasinet. Derefter reste generalkonsuln till Bukharest, för att hos den rumäniska regeringen begära de vidare åtgärder, som voro nödiga. Men redan inom 24 timmar efter det han lemnat Bakau, stormade pöbeln och nationalgardet, anförda af ,deputeraden Neagura, en svåger till prefekten Lecca, magasinet, bröt sigillet och fördref de dobranzer, som bevakade detsamma, hvarvid flera af dem blefvo sårade. Största delen af de i magasinet förvarade vapnen borttogs. Den rumäniska regeringen hade lofvat att af statskassan ersätta skadan, samt att en sträng undersökning skall ske. AMERIKA. San Francisco har att förete ett vackert exempel på praktisk patriotism. Finansministern i Förenta Staterna har nemligen mottagit en testamentarisk disposition af en nyligen afliden kapten Ralph Fritz å 20,000 dollars, som skall användas till afbetalning å statsskulden. I testamentet —J—K————— — T— — — — heter det: , Jag har ett orubbligt förtroende till regeringen, hvilken jag anser vara den bästa, som kan finnas. För gammall. att gå i fält, för att undertrycka den brottsliga rebellionen, anser jag det för min pligt att bidraga till betalningen af den statsskuld, som blirvit gjord för detta patriotiska ändamål. Om gula feberns härjningar i Nev-Orleans lemnas följande sorgliga skildring: .Gula febern fortsätter sina förhärjningar med oförminskad krat, och ingen kan säga, när slutet af denna förskräckliga tid nalkas. Om man någon gång tror sig förmärka ett aftagande i pesten, förstöras förhoppningarne nästa dag, och ett tilltagande visar sig. Neworleans är svårt hemsökt. Stundens sorg och tröstlöshet finna endast något liknande i minnet af de värsta tider, som staden haft att genomgå, och året 1867 sluter sig nära till de sorgligt märkvärdiga åren 1547 och 1853.) Äfven s. k. acclimatiserade personer och sådane, som redan haft febern, äro i år icke fullkomligt säkra för densamma. Bland trupperna rasar äfven sjukdomen svårt. I ,Hemlandet läses: De omedelbara valen till kongressen (representantvalen) äro nu verkställda (utom ett för Pennsy! vania) i alla de stater, som i år hade att göra sådana. Man känner således proportionen af republikaner och demokrater i representanthuset. Den är 144 republikaner mot 49 demokrater, då den i den 39:e kongressen var, 146 mot 47. I denna vinst (af 2) för demokraterna ingå dock de 9 från Kentucky, hvilka ännu befinnas uteslutna. (I 39:e kongressen sutto 2 republikaner och 7 demokrater från Kentucky). Vi vilja nämna de stater hvarest i öfrigt ett förändradt förhållande inträdt. De äro: 39:e kongr. 40:e kongr. Stater. Rep. dem. Rep. dem. California 3 0 1 2 Connecticut 4 o 1 3 Indiana 9 2 8 3 Maryland 2 3 1 4 Missouri 7 2 8 1 New-Jersey 2 8 3 2 Ohio 17 2 16 3 Pensylvania 16 8 18 6 Tennessee 4 4 8 0 Äfven om de nio Kentucky-demokraterne insläppas, hvilket icke är så alldeles säkert, ha således republikanerne i representanthuset 95 rösters majoritet och 46 röster mer än som hehöfves för att med en majoritet af 23 antaga en bill öfver presidentens veto. Vi tro äfven att republikanerne i den 40:e kongressen färo bestämdare, till följe af folkets uttalande vid valen i fjor, än de i den 39:e voro. En officer i general Grants stab berättar att han haft ett samtal med generalen. Förslaget att göra Grant till Förenta Staternas president kom dervid på tal. Grant anmärkte, att han icke ville blifva presivore