— Bista mamsell, sade officeren, — för att göra en så tapper kamrat som er brudgum en tjenst, tar man gerna en liten omväg, och nu, sedan jag sett er, lyckönskar jag mig dertill. Hör nu hvad jag berättar er. I går var det en het dag. Det hade börjat redan i förrgår men det var endast ett litet förspel. I går eftermiddag klockan tre började den rätta, fruktansvärda striden. Det var vid byn Ligny och angränsande byar. Napoleon kastade massor efter massor mot preussarne, men dessa höllo tappert stånd under Blicher, vid hvars hufvudqvarter jag befann mig. Det kämpades med raseri, och ända till klockan fem hade fransmännen ej vunnit en enda fördel. Då förde Napoleon sina uthvilade garden i elden, och Bliicher hade endast sina uttröttade soldater att ställa emot dem. Han hade väntat Bilows kår, men den kom inte. Då blef striden ej längre lika; tjugotusen preussare betäckte slagfältet, och Blächer måste draga sig tillbaka. De fransyska kyrassiererna framträngde hejdlöst, och han kastade sig personligen emot dem med tusen ryttare, som han i hast samlat. IIan störtade med sin häst och ) Forts. fr. n:o 248.